The Project Gutenberg eBook, Runola, by Carl Axel Gottlund


This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
other parts of the world at no cost and with almost no restrictions 
whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
the Project Gutenberg License included with this eBook or online at 
www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
to check the laws of the country where you are located before using this ebook.




Title: Runola


Author: Carl Axel Gottlund



Release Date: February 1, 2016  [eBook #51098]

Language: Finnish

Character set encoding: ISO-8859-1


***START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK RUNOLA***


E-text prepared by Jari Koivisto



RUNOLA

af

C. A. GOTTLUND






J. Simelii Enka,
Helsingfors,
1840.





      Till lugnets hem och fridens byar
      Gr diktens skepp frn _Vandas_ strand;
      Bland ljusa moln och mrka skyar
      Syns _Sngens_  och _Sagans_ Land.



        Imprimatur: J. M. af Tengstrm.



            Den studerande
               UNGDOMEN
    vid Kejserliga Alexanders-Universitet
              i Helsingfors.
            vnskapsfullt
                 af
            Frfattaren.




F nationer torde fr det nrvarande hafva, och f torde hafva haft,
s mnga egentliga folkskalder som den Finska; och likvl sakna
Finnarne hvad s mnga andra folkslag deremot ga, ett _Sagans land_
fr sina Skalder, en _Sngens _, ett _Guda-hem_, om ock skapadt i
inbillningen och sngen. Att till ngon del afhjelpa denna brist, har
varit ursprungliga ndamlet med denna skrift.

Om denna brist i den Finska Sngare-verlden n mjligen skulle
kunna frklaras derigenom, att Poesi och Skaldekonst var nationens
allmnna egendomlighet, s dessa egenskaper mera voro att anses ssom
en hos folket medfdd natur, n fullkomnande genom konst; och att
fljaktligen Skalderna, i detta fall, mera voro naturens barn n
konstens, s skulle kanske derigenom till ngon del kunna frklaras,
hvarfre hos Finnarne saknas detta diktens land, ssom en skapelse
af fantasin, i ersttning fr den verkliga sllhet Skalderna ffngt
ska hr p jorden; eller, med andra ord -- s var mhnda, p grund
hraf, hela landet sjelft -- detta _Sagans och Sngens land_.

Men fven om en sdan frklaring mjligen skulle kunna antagas, s
qvarst likvl s mnga andra luckor och brister i den Finska myten
och dikten, att man icke annorlunda torde kunna frklara detta,
n derigenom: att Finnarne troligen fordom mtte hafva haft ngra
frestllningar och begrepp, analoga med Grekernas och Romarenes
om de _Elyseiska flten_, Skandinavernas om _Valhalla_, Judarnes
om _Paradiset_, o.s.v. ehuru dessa, under tidens lngd, smningom
frbleknat, och slutligen, med infrandet af den Kristna Religionen
-- fven till deras minsta spr frsvunnit. Att numera, genom konst,
vilja erstta och ska ssom en Finsk folk-myt insinuera hvad sjelfva
naturen af nationens legender redan saknar, eller hvad tiden hos oss
redan till sista skrfven utplnat, kan blott under vissa villkor
lta tnka sig. Att i likhet med Grekernas _Olympus, Pindus_ eller
_Parnassus_, i detta fall vilja lokalisera, eller idealisera, ngot
stlle eller ngot berg inom landet[1] ssom Skaldernas helgade hem,
kan numera icke gerna lta gra sig, likas litet som i allmnhet att
i detta afseende framkomma med en paramyt, emedan fiktionen, om den
skall f naturen af myt, mste grunda sig p sjelfva traditionen,
eller stdja sig p en annan sanning n den som blott finnes i
dikten. Blott under ett villkor skulle jag likvl anse detta frsk
icke endast vara verkstllbart och mjligt, utan fven p stt och
vis lmpligt och ganska naturligt; och detta villkor har jag hr skt
begagna.

Ehuru visserligen drmmarnes magi, i sig sjelf, r den friaste af
alla fantasier, utan all inskrnkning med afseende  tid och rum,
r den likvl till sin natur bunden vid en viss verklighet, och
ligger oss icke omedelbart gifven i den fria viljans disposition. De
(drmmarne) mste nemligen stdja sig p en viss natur-ndvndighet,
hvilken ligger lika mycket _utom_ oss som _inom_ oss, eller p en
viss fysisk verklighet, ehuru denna verklighet, liksom skuggan, r
till sin natur en fantom, en chimer, ett magiskt gyckel, hvarigenom
de frstta oss i den nrmaste berring med sjelfva ande-verlden.

Svida nu ingen kan tadla mig fr det jag drmmer, icke heller, i thy
fall, ssom sanning bestrida verkligheten af hvad jag sett i drmmen,
s hoppas jag ock att en beskrifning p Runola, betraktad endast som
en drm, skall, ssom sdan, undg all anmrkning, och blott fr
framstllningen, eller omtalandet deraf, mste jag hr hafva att
svara. Eller med andra ord: om n det skulle anses otillbrligt, att
vilja dikta om Gubben Vinminen annat, n hvad de gamla Runorna
om honom veta att frtlja,[2] s mste det likvl vara en hvar
lofligt, att tminstone f drmma om honom; ock -- annat har jag ju
icke gjort; helst dikten, framstlld under formen af drm, aldrig gr
ansprk, hvarken p historisk sanning  ena sidan, eller p artistisk
frtjenst  den andra.[3]

D nu den Finska Runan eller skaldekonsten, egentligen att tala,
sllan och aldrig tillegnat sig den hgre stndpunkt som erbjuder sig
i allusionen p en _annan verld_, p ett _tillkommande lif_ efter
detta, i tanken p en _himmelsk lycksalighet_, m.m. har hon i detta
afseende sllan kunnat hja sig ifrn jorden, och iklda sig ngon
hgre karakter n den sjelfva naturen och sprket anvist henne.
S lnge Vinminen, ssom sjelf endast ett jordens sktebarn,
frenade i sin person den hgsta fullkomlighet fr den Finska sngen,
s lnge kunde icke heller denna hans sngarestmma blifva den
rena, himlaburna; ty fr att verkeligen kunna finna ngot hgt och
fullkomligt p jorden, mste man tnka sig, eller mste det fven
finnas, ngot analogt hgre i himlen, eller utom jorden. Det r detta
jag hr vgat konstituera. Jag har nemligen vgat stlla Vinminen
under en annan hgre sngaremakt, under den allt omfattande Finska
Sngen och Skaldekonsten, personifierad och idealiserad i Runamoinens
person. Vinminen r sjelf, till sin karakter, nnu fr mycket
enskild, och spelar i det hela en alltfr underordnad roll, fr
att kunna upptrda och representera den hgsta fullkomlighet af
all Finsk skaldekonst. Jag har trott det dessutom vara ndvndigt,
att Vinminen icke blott skulle jemfras med dem som i sng och
strnga-spel voro inunder honom (emedan detta vore att nedstta
honom); utan fven med dem som voro honom fverlgsnare (hvilket vore
att upphja honom). Han har ju dessutom, i den mytiska Runan, mer n
en gng varit i frlgenhet bde p ord och rd; och fven sjelf, i
detta fall, ngon gng erknt bland andra en viss _Anders Vipuinen_
fr sin mstare. Men vare det hrmed huru som helst, s hade en
_Orpheus_ aldrig uppsttt p jorden, om det icke funnes en _Apollo_
i himlen; och m _Vinminen_, af Finska Skalder, fritt vara den
strsta p jorden, icke blott p sin tid -- utan fven p vr; men
hvad _Runamoinen_ r i himlen blir han ndock aldrig, svida det hela
alltid, fven i detta afseende, mste vara strre n hvar och en af
sina delar.

I den Finska mytiska Runan frekomma visserligen ofta, ock nstan
stndigt, allegorier och personifikationer, om just ej alltid af
de hgsta ideer och begrepp, s dock af fversinliga och andeliga
frestllningar; de sednare vanligtvis endast till ordet och namnet
antydde, oftast blott uttryckte genom tillgget af stafvelsen _tar_.
Sllan och aldrig fr man der se dessa personer i detalj nogare och
nrmare beskrifne. Teckningen af dem, r endast en vink ett utkast,
utan delineation och fullndning. Derfre kunna icke heller dessa i
den mytiska Runan frekommande namn och personer hlifva freml fr
skn konst, eller framstllas till konsternas behandling, emedan
Skalderna lemnat dem s till sgandes nakne ej blott p bekldning
och omgifning, utan fven p attributer och sinnebilder. Det vill
dock synas som oss gjordes behof af ngot mera fullndadt fven i
denna del, i synnerhet om en inhemsk litteratur ngonsin hos oss
skall komma i flor; ty om vi Finnar ngongng t.ex. skulle vilja
genom mlningar, medaljer, transparanger, plastiska arbeten, eller
arbeten i basrelief, m.m. allegoriskt frestlla lyckan, hoppet,
visheten, Finska sprket och skaldekonsten etc. etc. personifierade
i en mytisk framstllning, s mtte vi vl hrvid kunna finna och
begagna egna bilder och frestllningar, heldre -- n lna dem af
Romare, Greker, Hinduer eller andra fr oss frmmande folkslag. Ett
frsk att smningom tminstone till ngon del undanrdja denna
brist, genom ppnandet af en ny bana fven i denna vg, har varit det
andra hufvudndamlet med denna skrift; och endast bristen hos oss af
skickligare figur- och historie-tecknare har frorsakat att vi icke
hr, enligt vr nskan, kunnat lta i stentryck medflja teckningar
af _Onnetar, Toivotar, Tiijotar, Saunatar, Heintr, Tarjotar,
Vinminen och Runamoinen_, m.fl. hvilka hr omnmnas och till en
del beskrifvas.

Oaktadt alla de rika skatter de Finska Snggudinnorna verkeligen
redan ga i sitt frvar, r likvl bristen nnu i ett afseende ganska
stor. Ej blott all vr gamla folkpoesi, utan fven allt hvad den
Finska Sngens fatebur sedermera producerat, bestr blott i smrre
lyriska stycken, fven om ock dessa ngongng skulle behandla ett
mytiskt eller historiskt mne. Ngon originel strre komposition
af vidstrktare omfng har hos oss nnu icke sett dagen, hvilken
man skulle kunna tillerknna namnet af ett fullndadt konststycke.
Vi hafva fven i detta fall vgat frsket, och gripit oss an i
afsigt att, s vidt mjligt, ska utvidga sngen och skaldekonsten
-- tminstone i en om ej mycket dock i en litet strre skala n
hittills; och detta har varit den tredje hufvudafsigten med denna
skrift. Huruvida vi harutinnan lyckats, fverlemne vi till Lsarn att
bedmma.

Hvad slutligen sjelfva den af oss hr begagnade _Runometern_
betrffar, om hvilken man i sednare tider hrt s mnga flt-rop bde
_mot_ och _med_, s br man till upplysning och sakknnedom kanske
nmna: att Runan r, med afseende  formen, ursprungligen densamma;
men att den divergerar ngot, och frekommer allmnnast under tvenne
skiljaktiga former, den rent Lyriska och den deklamatoriska eller
retoriska; af hvilka den frra sjunges, och den sednare deklameras
eller reciteras hgt, eller ock frammumlas sakta och otydligt
emellan tnderna, hvilket t.ex. sker vid hxerier, signerier och
besvrjelser.[4] Skillnaden dem emellan r nog prekr och obestmd,
och man kan i allmnhet anse den sednare ursprungligen uppkommen
genom en depravation af den frra med afseende  metern, och att den
vl i s mtto r mera vitis, men ger deremot ofta i anseende till
sprket flere och strre frtjenster[5] liksom den ock i allmnhet
begagnas mera n den lyriska, ej blott af hxmstare oeh skallade
trollkarlar eller kloke mn, utan fven af alla dem som sakna rst
och gehr.

Den _lyriska Runan_, hvilken s vidt mjligt vrdar bde aksent
och meter, skulle dock med allt detta i lngden frefalla trttsam
och enformig, genom sin stndigt utkallande monotona entonighet
(hvilket dock mindre mrkes vid sjelfva sngen, som icke mera vid
deklamationen deraf) om icke Skalderna skt bibringa den, s vidt som
mjligt, en skiftande mngfald och omvxling, dels genom begagnande
af hyperkatalektiska verser, dels genom korta och aksentlsa
stafvelsers frlngande[6] eller aksentuerade (och stundom, tvertom,
genom lnga stafvelsers frkortande) eller genom en frn det dagliga
bruket omvnd konstruktions-ordning, medelst en slags egen omkastning
af orden.[7] Bland dessa omvxlingar kan fven rknas den svl
lyriska som deklamatoriska Runans egenskap att, ngon gng genom
sjelfva allitterationens momentela annihilerande, lska ett angenmt
afbrott, eller ett gonblicks frihet, frn dess herrskande lagar.

_Den retoriska Runan_, hvilken vi ofta frut ehuru icke hr begagnat,
bekymrar sig i allmnhet mindre om den s kallade Runo-metern; men
fordrar i det stllet s mycket mera ett ovillkorligt och strngt
iakttagande att, vid det patetiska upplsandet deraf, inga missbruk
och afsteg emot det rtta uttalet, eller sprkets allmnna lagar,
mtte ga rum. Liksom af den lyriska Runan, genom fr f eller
fr mnga sfafvelser i versen, eller genom andra fel emot metern,
smningom uppkommer en retorisk, s terfr man fven ltt af den
deklamatoriska Runan en lyrisk, endast genom en liten omkastning
af orden, genom msom antingen anvndandet eller uteslutandet af
pronominala suffixer, enklitiska partiklar, eller genom begagnande
af _epenthesis, diaeresis, syncope, apocope, parogoge_ och andra
prosodiska figurer. Ja man finner slutligen, att samma Runa ofta
frekommer under hvardera formen, och det ej sllan hos en och samma
person; s nemligen att om t.ex. en bonde sjunger en Runa, begagnar
han den lyriska formen, men deremot den retoriska om han skall
upplsa eller deklamera den; d.v.s. han frndrar p flere stllen
verserna i hvardera fallet; i frra fallet, efter hvad sngen fordrar
-- i sednare, efter hvad sprket tillkommer. Hraf kommer det sig att
mngen, af missfrstnd och okunnighet om detta sakens frhllande,
velat bedmma och bestmma den Retoriska Runan efter alla den
lyriskas former, och upphft sig till domare i en sak den man icke
knde.

Emellertid hoppas vi att de som af en slags frkrlek fr skallad
qvantitet i Finsk vers (den de ndock sjelfve icke alltid kunna
flja) vilja, med uppoffring af aksenten, skrifva sina hexametrar:

"Surkia mies, komiannk, naisuros, akkain hempu!"

eller:

"Louhipern -- paetos, jos araksi s moititahanki,"

icke bra frarga sig, om andre, ehuru mindre svage fr de nya
skalde-ljuden, likvl ngongng, till fljd af hvad nyss blifvit
nmnt, och med anledning af den skallade _licentia poetica_, inrymma
i Runosngen, eller i den lyriska Runan, verser sdane som t.ex.

"Karkoita kivi-karillen"

eller

"Kulki kuin tammi kurikka"

hvilka i sprket, svl som i den retoriska Runan, naturligtvis mste
lsas och uttalas helt annorlunda n de sjungas; och hvilka ingalunda
hr anfras ssom exempel att tjena till efterrttelse, men ro dock
stundom anvndbare, och ngon gng, fr ombytes skull, till och med
omtyckte.

Sluteligen och sist hafva vi trott -- att, vid ett tillflle d
icke blott landets frnmsta lroverk begr sin strsta hgtid,
genom firandet af sin andra, betydelsefulla, sekular-fest, utan
d den Finska parnassen, medelst fem promotioner inom de fyra
fakulteterna,[8] p en gng liksom bestormas frn alla sidor utaf
lrde af alla grader, ja, vi hafva trott det Runotars helgedom icke
mtte st dslig och tom; att -- vid ett tillflle, d vetenskap
och konst, inom alla brancher, hos oss offentligen krnes, hyllas
och rebetygas -- den finska Snggudinnan icke borde lemnas af oss
helt och hllet bortglmd, fvergifven och frgten. Vl hafva vi
icke haft tillflle att, efter vr nskan, hembra henne ett strre
och rikare offer; men vga dock hoppas, att hon icke br misstycka
denna lilla grd, hvilken vi med tacksamhet vilja nedlgga p hennes
altare; och d hon och landets skalder icke ga sig ngot tempel
helgadt inom fderneslandet, hafva vi varit ndsakade att ska det i
ett aflgset fjerran.

Helsingfors den 24:de Juli 1840.

C. A. G.






Runola




I. Sngen.


Skalden, missbelten fver den llmnt visade liknjdheten vid det
Finska modersmlet, beklagar sig i detta afseende.

    Yksin laulon, yksin soitin
    Runoja jo ruostunneita,
    Lauluja lakastunneita.
    Ei mua Suomi soitattanek,
    Omat lapset laulattanek,
    Mielytk nykyiset miehet,
    Joita oarteet ajelloopi,
    Rahan-voitto raukaisoopi,
    Kateus tek kapeiksi. -- -- --

    Moni vaivainen valittaa,        10
    Moni huokaa huoleessansa,
    Itkeepi kaiken ikns;
    Sill' on monta murheellista,
    Huolta kaiken karvallista,
    Monen-kirjavat kipuhut.
    Kuitennik kurjalla kullaik
    Joku tuttu turvaksensa,
    Joku tover' toivoksensa,
    Joka murheet murteloopi,
    Huolehet huojenteloopi.         20

    Kyyhky hurjakin kujertaa
    Korressaan, pesn kokalla;
    Siin suutaan surkutteloo,
    Toverinsa toivotteloo,
    Tulevaksi tuttavansa,
    Yhtyvn ystvjns.
    Tuolta turkainen tuloopi,
    Mieli kulta kuunteloopi
    Siivell sinertvll,
    Purstolla punertavalla          30
    Puoliso purjehteloopi,
    Tulla tuikkalehteloopi.
    Pesllehen pestyhn
    Kultansa kuiskutteloopi,
    Sulhonsa suloitteloopi
    Leukojen lepyttmll,
    Siivien siroittamalla.
    Suuta toisen suikkaamalla.

    Miesi mierukka minp
    Yksin laulan, yksin soitan,     40
    Kielell tll omallain;
    Ei mua kukana kuulek,
    Eik ykskn ystvn;
    Kaikk'on veikot vieraistunna,
    Ouvoistut omat sukuini. -- -- --
    -- -- -- -- -- -- -- -- --




II. Sngen.


Inslumrande under dessa sorgliga tankar, vanhelgar han nnu i smnen
allt som hos honom vckt och underhllit knslan och krleken fr den
Finska skaldekonsten, d plotsligt -- i drmmen -- fr honom framstr
sjelfva den gamle Vinminen, talande honom till med trstande ord.

    Niinma kerran keski-yll
    Surkuttelin mun sukuni,
    INulitelinma kuinma nukuin;
    Viel unessain utelin,
    Nukuksissain nurahtelin;
    Sit kirvest kiroilin
    Joka karsi kanteletta,
    Vesti soiton vempelett,
    Lauvat lauluillen asetti;
    Sit noitin, sit moitin        10
    Joka laitto laulujansa,
    Sommitteli sanojansa
    Iksi ilon-teoksi,
    Suomalaisten suosioksi.
    Manaisin sit nime
    Joka teki kielelleni
    Sulaksi minunkin suussain,
    Kuin ei syntyn syni
    Kovaksi tahi kiveksi;
    Kuin ei kenyt kieleheni        20
    Kankeaksi, kampelaksi,
    Jnt jousen jykkeemmksi.

    Sikhtinm! Miesi seisoi
    Eissin. -- Soatanko sanoa?
    Ite vanha Vinminen,
    Parta pitk, napa paksu,
    Hapset harmaat-hallavaiset;
    Lakki pess Laulajalla,
    Kess rukkaiset Runojan;
    Hanki vankan hartioilla,        30
    Kinos kainalon kokalla,
    Nietos kummallaik kupeella;
    Kaikk' oil huulet huuhtehessa,
    Paijan-kaulus kalkkareissa,
    Lunta povessa Lumojan.
    Pelle viitta villavainen
    Vaski-vyll vytettynn;
    Vyll kirveens kivisen
    Kulta kanteil kainalossa
    Hopein solkin solmittunna,      40
    Kulta-lukolla lukottu.
    Tuoll' oil tuohiset jalassa,
    Virsut voaksan viisi kuusi,
    Tehyt tammen tarpeheista,
    Pihlan kuorista kuvotut;
    Pantu pajut paulohiksi,
    Virnat vennetty vitoiksi.

    Sanoi: "poikani poloinen,
    El sukuisi suruilek,
    El moitik mahtiaisi!           50
    Viel laulajat Lapissa,
    Karjalassa kanteleita,
    Savossa runon-sanoja,
    Joski joku joukossamme
    Pitis pilkkana puheensa,
    Kehnohonna kielellens,
    Halpana runon halumme,
    Hpispi tt hnt;
    Josko muuan muukalainen
    Omistammekin olisi,             60
    Joka sanat sorteloopi,
    Verin kielt kyttelpi,
    Tuhnelloopi turvallansa,
    Mrehtiipi tt meillen,
    -- Ei sanat sanoihin puutuk,
    Kieli kielehen kirouk.

    "Viel kytpi kipuna
    Miehen monen mielehess,
    Viel liikkuupi lihani
    Monen poikoisen povessa,        70
    Viel venyypi vereni
    Suonihissa Suomalaisten;
    Kyvi porossa palaapi,
    Alle lieskan leimahtaapi."




III. Sngen.


Vinminen freslr Skalden att gra sig sllskap till de oddliges
land, fr att der, nnu en gng, i dess ursprungliga renhet, f hra
det Finska sprket, och den Finska lutans klara toner. Emot Norden
stlles s deras tg, der de bestiga fversta toppen af ett fjll.
Hr lsslpper Vinminen, genom sin trollkonst, vder och vind;
och i en frfrlig orkan sammanstrtar alla luftens rytande stormar,
hvilka han sedan ter gr spake, och sammantjudrar dem alla, genom
sin magiska makt, i ett tjockt och digert moln, det han genom kraften
af sin sng frmr att frst snka sig ned till fjllets spets,
och sedan, efter det Vinminen sjelf, jemte dess fljeslagare,
uppstigit p sjelfva molnbdden, att ter hja sig -- allt efter
sngens stigande toner. S brjades nu den luftiga frden genom
rymdens toma regioner upp till sjelfva ljusets hjder.

    Siitten sanoopi minullen,
    Sek kielsi ett kski,
    Puhettaan puhuamasta,
    Laulujaan laskettamasta:
    "Lhetnp kerran kymn
    Tuonnek tuonelan takoa,
    Kuollon kurjan kankahillen,
    Maillen manalan pyhillen,
    Voaroillen vanhojen miesten,
    Uroin uusillen majaillen,       10
    Kanteleita kahtomahan,
    Vanhoja valittemahan,
    Lhe myteni minun nyt
    Lauluja latelemahan,
    Suomea suloistamahan,
    Kieltmm kehoittamahan,
    Kuuntelohon miten kuuluu;
    Kuinka puheet punnitahan
    Sanoihin sovitetahan,
    Virsihin virutetahan,           20
    Laulut laillen laitetahan!"

    Lksi moata salvamahan,
    Kesllist kiertmhn,
    Talvista tavoittamahan;
    Polkeisipa pohjan moahan,
    Lapin loajallen salollen.
    Tunturihin tultuammo
    Nousi vuoren kukkulallen,
    Hanken vanhan hartioillen;
    Kahtoi itn, kahtoi lnteen,   30
    Kahtoi koarna-pohjoisehen;
    Ihaili sit ilmoa
    Josta valo valkeneepi,
    Siunaili sitik set
    Josta piv paisteloopi.

    Ken oikeemman ojensi
    Itisihin ilmoihihin,
    Ksi vasinen vajuisi
    Lumisihin luoteisihin;
    Sanoipa sanoa kaksi,            40
    Popotti puhetta kolme.
    Oikeemman ojettuahan,
    Pilvi ilmauntui ijss;
    Vasemman vajottuahan
    Nkyi liennet luotehessa;
    Pohjoisessa pilven-pyst,
    Etelss saen-sappi.

    Ukko vanha Vinminen
    Vivahutti viisi kertoo
    Sormella nimettmll,          50
    Sakarillaan sai sanomat.
    Tuosta tuulet tuimentuivat,
    Syntyi myrskyt, lksi liskyt,
    Pyry-ilmoja isoja,
    Tuli tuulen tuiskamia
    Vihurin viskoamia.
    Lnnestp lempo nousi,
    Pakko poika pohjoisesta;
    Nousi meret ja mehtkin.
    Nosti moan niinkuin merenkin    60
    Rajumahan, riehumahan;
    Ijt tulta iskemhn,
    Lnnet vett likkymhn.
    Kaikki ilmat ilkimmt,
    Kaikki koaret kauhiammat
    Vaelsivat vastatuksin,
    Kokountuivat kaikki yhteen.

    Ukko vanha Vinminen
    Lukeili niit lumoja,
    Sopotti niit sanoja,           70
    Joilla set srethn,
    Tuulen kynnet kytkythn.
    Likemmksi pilvet liittiin,
    Liittivt, likentelivt,
    Pakahtuivat pellen toisten
    Paksuiksi kuin pilven pankko,
    Sakeeksi kuin suola-skki.

    Vinminen vanha miesi
    Hyppis kyynn kynnyksellen,
    Nousi kuin kana katollen,       80
    Niinkuin oksallen orava.
    Min pyrytin perst,
    Keikahtelin krpisenn.
    Alkoi laulujaan latella,
    Lukea pilven lumoja.
    Pesti pilvet pintehest,
    Satamasta sapet kaikki,
    Veen-varat vuotamasta,
    Hattarat hajoamasta.
    Ukko lauloi loilutteli          90
    Vanhoja lumo-sanojaan;
    Laulo pivn paistamahan.
    Laulo pilvet nousemahan.
    Pilvet nousi, piv paisto,
    Yhtenn kynnet ylensiin;
    Ukko yls kynnen kanssa
    Nousi kuin sumu suella,
    Kasteli aurinkon avulla;
    Nousi pivn, nousi toisen,
    Kohois kohta kolmannenkin      100
    Ilmarisen ilmoihihin,
    Takoilian taivoihihin,
    Ilma-koarihin ikuisiin.




    IV. Sngen.


    En nrmare beskrifning p sjelfva denna deras resa
    genom etern. Samtal i anledning hraf de resande
    emellan. Vinminen underrttar slutligen Skalden
    att deras vg frde dem tili Runola, till detta
    diktens land, de Finska skaldernas Olymp.

    Ensimmisen pivn pest
    Nkyi moata, nkyi mannut,
    Nkyi meht ja meretkin.
    Toisen pivn petetty,
    Moa ja moailman malossa
    Sinitti niin kuin sinervo,
    Hiilui niinkuin hiiren hnt
    Rapisevan moan raossa.
    Pivn kolmannen perst
    Kaikki varjot vaikenivat        10
    Kaikki hoamut hajoisivat,
    Hlveni nmt hmrt.
    Sinisiksi silmt muuttui,
    Korvat kuulemattomiksi,
    Aivon autioks ajatus. -- -- --
    Ukko soitti, matka joutu,
    Aika kului, tie lyheni.

    Yhekstt yt kului,
    Kului pivee kymmenett,
    Nhtiin tuolla taivaan alla     20
    Pilkka pikkuinen pimi
    Perhoisenna lentvnn,
    Kiiten tulen-kipuna.
    "Vinminen veikkaseini
    Liekkn ilmassa itikka,
    Takiainen taivahassa?"

    "Siin' on viitta viskattunna,
    Karsikko on kasvattunna
    Keski-tieIl taivoisehen;
    Josta tuulet tuunetahan,        30
    Ajan-kulut arvatahan,
    Matkan mutkat muistetahan."

    "Niink vainen vanha miesi
    Jorottelet joutavia,
    Lasket vanhoja lorujais!
    Vinminen veikkoiseni
    Onko tuolla tuulen kuikka,
    Lemmon lintu lentmss?
    Vai lie ahavan ajaja,
    Joka ajaa aurinkoa              40
    Valkoisilla varsoillansa,
    Sistvisill slilln?
    Turpa tulta tuiskuapi,
    Suusta valkia valuupi."

    "Siin' on silm kaikkivallan,
    Taivaan napa naulattunna,
    Siin syinen sykpi,
    Muna moailman makoopi."

    "Niink vainen vanha miesi
    Jorottelet joutavia,            50
    Lasket vanhoja satujais,
    Lapsen lauseita latelet.
    Sano suorilla sanoilla,
    Puhuk miesten mieleheksi,
    Miehen mieleksi minullen!

    "Onko tuolla pivn peits,
    Pivn peits, kuun kuvaus,
    Jolt' on kuummeet syrjt synyt,
    Piru pohjoa pilanna,
    Kehittnyt, kennyttnyt,       60
    Salpanut savussa saunan,
    Riihess ripustelunna,
    Mustaksi muutattelunna?"

    "Siin' on Runolan hovia,
    Lauluin linna laitettunna
    Keski tiell taivahalla,
    Tehty thtien vlill
    Paistamahan, loistamahan
    Keskellen lavean luonnon;
    Ymmrryst ylempn,            70
    Alempana aurinkoa,
    Vilyypi heijn vlill.

    "Siin oatokset asuuvat,
    Mielet miesten miettelvt
    Tapaillessaan taivaan tit,
    Luonnon tit tutkittaissa.

    "Siin ilmassa isossa
    Lainehtii kuin sota-laiva,
    Purjehtii kuin hyvik pursi,
    Miten somat soittojamme,        80
    Sit-myten nouseneepi;
    Kuten laihat laulujamme,
    Sit-myten laskeupi."




V. Sngen.


Framkomst till Runola. Beskrifning hrvid. Vinminen lyckas inkomma
genom frsta porten. Frgrden afmlas.

    Siitten tuohon tultuamme,
    Pesn lauluin pestymme,
    Olipa kuin kuu kehss,
    Piv suuressa sumussa.
    Ymprillen aita pantu,
    Lukin verkkona kuvottu,
    Seiphitk seisomahan,
    Visoitak vivahtamahan.

    Pisteet tehty pistoksista,
    Ammuksista aita pantu,          10
    Kermein nimill nioittu,
    Sammakkoin sala-sanoilla.

    Noitumus oil aijan pell
    Kiini-kirottu kovasti;
    Taikaus monen tapainen
    Pantu pellen kaksin kerroin,
    Jotta velhot vlttisivt,
    Pelkisivt heikko-piset,
    Kavahtais katehet kaikki.

    Kuus oli kujoa tuolla,          20
    Portti kunkin kujan suussa;
    Pirran kaitehen kapeempi,
    Korpi kuusen korkiampi,
    Loihtein lumoilla lukottu,
    Salpattu Lapin sanoilla.

    Vinminen vanha miesi
    Potkais portin polvellansa,
    Pristeli perllns;
    Eip lauvat lauvaistunna,
    Lukon leuvat luksahtunna,       30
    Hajonnut hampaat hatarat.
    Vinminen vanha miesi
    Puristi pukarin suuta
    Peukalon pelmuttamalla,
    Nuoli-sormen notkelmalla;
    Eip hattarat hajonna,
    Eik vkkrt vjynn,
    Ei pessyt vivut vireistn,
    Lauvennut takaiset tankot.

    Vinminen vanha miesi         40
    Hosutteli housujansa,
    Helytti helmojansa,
    Sanoipa sanoa kaksi,
    Popotti puhetta kolme;
    Lumoukset laukesivat,
    Portin pielet aukenivat,
    Vaipuivat vanhat saranat.
    Pestiin Runolan pihahan,
    Lauluin kaikkein kartanohon.

    Pihat piri-pintanansa           50
    Tp-tynn tieturia,
    Tieturia, taituria,
    Kaikellaisia kateita.
    Kaikki Karjalan katehet;
    Kaikki salvurit Savosta,
    Poppa-miehet pohjan moalta
    Ts toistaan koittelivat,
    Kiistelivt, kiihkoilivat
    Soaha sanoja sakkeita,
    Puhen-pit puuttuvia.          60
    Tss noijat noituksillaan,
    Vlillns velhot vitti,
    Pulmutellen puheitansa,
    Kaksin kolmin konstiansa.

    Yksip pino pihalla
    Pirulaisten pistoksia,
    Kaksi kaivoa pihalla
    Kateheitten kaivamia,
    Kolmet koiroa pihalla
    Lappalaisten laitoksia,         70
    Nelj neitoa pihalla
    Luonnottaren tyttri.
    "Vinminen, Vinminen!"
    Piijat soitti pillillns;
    "Vinminen, Vinminen!"
    Koirat haukkui korvillansa.

    Vinminen vistelihen
    Tst parvesta pahasta,
    Sukelsiinpa sukkelasti
    Likemmksi linnan luokse,       80
    Tykn Runolan hovia.




VI. Sngen.


Ankomst tili den andra porten, der _Toivotar_ (Hoppets och
nskningarnes gudinna) antrffas. Samtal med henne. Genom Sngens
allmakt lyckas det Vinminen omsider att fven ppna denna port.
Han emottages innanfre af _Onnetar_ (Lyckans gudinna). Samtalar med
henne.

    Tuolla tuli portti toinen,
    Varsin vhinen verj,
    Pirun silmee pikkuisampi,
    Kielt krpn kiehkarampi.
    Pihtipuolin piika seisoi,
    Makais polvillaan poloinen,
    Kyynisilln kynnyksell;
    Ksi kteen liitettynn,
    Sormet sormihin sovitut,
    Rukoili ett runoili.           10

    "Mits itket piikuueini,
    Mits vaimoinen valitat?
    Itketks s piikuuttaisi,
    Valittanek vaimouttaisi,
    Vaikos sulhaistais suruilet,
    Kujertelet kullaistaisi?"

    "Enk itke piikuuttaini,
    Valittelek vaimouttaini;
    Enk sulhaista suruilek,
    Kujertele kullastaini.          20
    Ovehen avattuahan,
    Verjn levittyhn,
    Soisin pihaan pesevni,
    Kartanoon laskettavani.
    Joma outin tuon ikni,
    Elin-aikani kokotin;
    Vuosikauvet, vuorokauvet
    Olen outtanut ovella
    Kyvn toivoini toeksi,
    Mieleksi minunkin mieli.        30
    Ovi aina aukeneepi,
    Toiset tuohon tunkeksehen
    Ajaksen vki-pakolla;
    Muihen on vuuessa vuoro,
    Voan ei millonkaan minunp."

    "Kukas olet kultueini,
    Kennen kantama katala?
    Ootkos kateilta kaheltu,
    Syvn-kuussa synnytelty?
    Luotu muihen luonnollisten      40
    Tavalla, vaiko tavatoin?"

    Vastais tytt _Toivohotar_:
    "Olen neito nuorimmainen
    Siskoista yhen emoisen,
    Yhen vaimon soatuvista.
    Meit eroitti elmt,
    Pivt pivihin vlitti
    Sisr toinen jo sisllen
    Lassa pienn laskettunna.
    _Onnetar_ on onnellinen,        50
    Lyhyt-tukka lykyllinen. -- -- --"

    Tmn kurjan kuoltuahan,
    Piikoa puhuttuahan,
    Ukko vanha Vinminen
    Soitti somast kanteletta
    Sormilla soluisevilla,
    Kynsill kykenevill;
    Pani paraita sanojaan,
    Vanhoja valittuneita,
    Vihannaita virren-pit,        60
    Lauluin lauhkeita neni.
    Eip verjt venynn,
    Sulkua suurentanunna;
    Lauloi lemmon laulamia,
    Runon hiijen ruikkaamia,
    Luonnon kaiken luotumia,
    Taivahan takoilemia.
    Taivaan valta jo vapisi,
    Ryskhtip ilman rysteet,
    Ilman pohjat ponnistuivat,      70
    Reunat pohjolan repysi;
    Eip pielekset pitnn,
    Eik kantanna kamarat;
    Oven-paulat aukenivat,
    Konstit vanhat vaikenivat.
    Mntiin toisehen pihaani,
    Kussa kuullut kuleksivat,
    Miehet vainoot vaelsivat,
    Urot autuat asuuvat.

    Portistapa tultuammo            80
    _Onnetar_ ovella seisoi,
    Vaimo portin vartianna;
    Lykyhytti lykkymme,
    Tervehytti tultuamme.
    Tunteissaan tuon Vinmisen
    Piika pikainen kysvypi:
    "Mik mies? Mik kasakka
    Kypi vanhan vartalolla,
    Vieretyksin Vinmisen,
    Parissa parahan miehen?         90
    Ei ouk tnne lasten tulla,
    Eik poikiin pyrkimist,
    Laskettanek maito-suuta."

    Vastais vanha Vinminen
    "Vesastapa puu viruupi,
    Kasvaa tammi taimestakin;
    Sikist mun sukuni
    Kasvaa soitto-sankaria,
    Muitaik runon-muikaria;
    Verest minun venyypi          100
    Kanteleen koputtajoita,
    Sarven soman soittajoita.
    Orahassa laihon alku,
    Pojassa miehen mukaman."
    Neito nuori notkistihin
    Vastattua Vinmisen,
    Kuultuaan hnen puheensa
    Kainohutti kasvojansa,
    Punahutti poskeitansa;
    Tytyip tuohon tyty.         110
    Vaikeni sill sanalla.

    Otti oksan onnen puusta,
    Lehmuksesta lehvn taitto;
    Sill lahjais Laulajamme,
    Mielytti meijt molemmat,
    Laittopa sanat talohon,
    Ilolaan ihanat postit,
    Tulosta tuon Vinmisen,
    Kuljuksista kuullun miehen.




VII. Sngen.


En nrmare beskrifning p denna _Onnetar_.

    _Onnetar_ oil onnen tytt,
    Lekko-leuka, keno-kaula,
    Nen neitt, pe khr;
    Hieno helma heinpinen,
    Hienot helmet helman pell
    Kiiltivt tulen kipuina,
    Sistelivt stehin.
    Pens pelle piv paisto;
    Piv paisto, kuu kuumotti;
    Jalkoin alla nurmi nuori        10
    Viina-marjana vihotti.

    Milloin seisoi pilven pell,
    Istui tuulen tutkamella;
    Silkki silmihin siottu,
    Hursti koottu korvihillen,
    Jott' ei tytt tyrmhtyisi,
    Alla voaransa vapisis,
    Sikhtisi seisomasta,
    Itkettis istuttamasta.

    Milloin seisoi selvin silmin    20
    Pyrn pell pyrvll;
    Rattaalla ratisevalla;
    Siin siivilln sipuupi,
    Pysyttel kynnet pienet.

    Lykyn keikalet on kiss,
    Arvat aimot autuahan;
    Piijan toisessa pivossa
    Kolmi-kantainen apilas,
    Kussa nhtiin kantoo nelj,
    Viisi, kuusi, vieretyksin.      30

    Hmhkki hjy lintu,
    Ilkee siivetin itikka,
    Lankojansa laitteloopi,
    Verkkojaan venyttelpi,
    Sormestapa Onnettaren;
    Neijon pienist npist
    Kerns kierrttelpi,
    Lykyn lankansa punoopi;
    Apiloista pen alotti,
    Toinen taivaiseen tavotti;      40
    Tuuli korkeiseen kohotti.

    Nhtihinp viel neijon
    Vasemmassa varpahassa
    Sormus taikainen tavoiltaan,
    Joka loisti loitommallen
    Likempn liikkuessa;
    Joka kiilti kirkkaammallen
    Kaukoommalta kahtellessa.

    Milloin makoo martahasti,
    Torkkuneepi toin-perst.       50
    Muihen valveella varahin,
    Muihen myhn tyskelless,
    Onnen morsia makoopi,
    Lykyn nuorikko lepeepi;
    Pe on ketkallaan ktess,
    Silmt ummessa sulossa;
    Toinen polvi pystyllns,
    Reisi toinen retkallansa;
    Kuorsu kuuluupi kovasti,
    Henki-hormu hornajaapi.         60

    Suruksipa suun vetvi,
    Noama nauruullen pjttyy;
    Rinnat pystyss pitvi,
    Nnnt kaikkein nhtviksi.
    Nisussa nipukka pieni,
    Nipukassa suu sulonen,
    Suussa pikkuinen pisara
    Immin maitoa imele;
    Sit maistaisi monikin,
    Moni mielell hyvll           70
    Soisi onnen soahaksensa,
    Lykky lypsyttksens.

    Moni houkka huoleessansa,
    Moni rikas riitoillansa,
    Ylpi olevanansa,
    Palveloopi polvellansa,
    Aneloopi altiissansa,
    Jotta pisara putoisi,
    Suuhun hnenkin valuisi.
    Sit moni nuorukkainen,         80
    Moni vanha vaivaloinen
    Toivottaapi toinperst,
    Haluapi hartahasti,
    Himoapi himpisti.




VIII. Sngen.


Underrttade af _Onnetar_ om rtta vgen, anlnda de slutligen till
tredje porten, hvilken ppnas fr dem till fljd af ett samtal
med _Tiijotar_ (Vishetens prestinna); hvarefter de befinna sig p
stranden af glmskans sj.

    Onnen tytt nuon sanoopi,
    Lykyn lapsi lausuileepi:
    "Tstp jo tie mnpi,
    Polku toinen poikennoopi,
    Urat Runolan rupeevat,
    Astut aimot autuahan.
    Yksi suora, toinen ver,
    Lykyt toinen, toinen pitk;
    Lykyt soattaapi talohon,
    Toiset korven kiertelvt.     10

    "Joka soattaapi talohon,
    Ensin tuo vesillen viepi,
    Kussa uuet uitetahan
    Vierahat venytethn;
    Runolahan tultuahan
    Saunoilahan soatetahan,
    Jossa pet pesethn,
    Vartta veill valellahan,
    Puhtaaksi puhistetahan,
    Valkeeksi vanutetahan.          20

    "Kuin tulet _armon_ ahollen,
    _Pelvon_ peltojen perillen,
    Jo tuloo tiehoara yksi,
    Kaksi raittehen rakoa,
    Vaeltaa vasemman viisas,
    Hullu oikian osaapi.

    "Kuin tulet _mielen_ mellen,
    _Tievon_ tyrien takana,
    Jo tuloo tiehoara toinen,
    Polkuu kolmet kohtajapi;        30
    Keskimmist viisas kypi,
    Hullut reunoillen remuuvat.

    "Kuin tulet _sanan_ salollen,
    Soihen _soittojen_ sivullen,
    Jo tuloo tiehoara kolmaas,
    Nelj tiet vieretysten:
    Viisas oikeemman osaapi,
    Hullu toisia tapoopi.

    "Kuin kulet tt uroa,
    Poljet portaan polvet kaikki,   40
    Portti eteisi tuloopi,
    Uksi uusi kohtajaapi,
    Jota jrvet jehyttpi,
    Lammin laineet laimentaapi."

    Kulimmo tt uroa,
    Lksimm ttkin tiet.
    Jlillen jtettvillen,
    Retkillen remputtavillen.
    Jopa portti toas oil eiss,
    Tehty sulku sukkelainen;        50
    Kysymys oil kynnyksell,
    Arvaus oil ijn pell,
    Vertaus keski-verjn.
    Jok' ei siit selvn soanut,
    Osannut oven avata
    Pulmien purkajamalla,
    Asian arvoamalla,
    Sai se siin selin seista,
    Malttaa moatennik mahallaan.
    Tss monta moitettihin,        60
    Moni konsti koiteltihin
    Avata arvoamalla,
    Pureta puheilemalla.
    Viel tll verjll
    Sanan-sept seisottivat,
    Keski tiell taivahalla
    Viivyttivt virsi-miehet.

    Akka vanha leuka-koukku,
    Koukku-leuka, homeh-korva,
    Homeh-korva, harva-hammas       70
    Hammas harva, pihka noukka
    Pihka-nokka pe on paljas,
    Sisri sippura-silm
    Oli vartia verjn,
    Oven kaunis kahtojanna,
    Sola sanan salpaajanna,
    Sulkun suu supistajanna
    Kurkistiin aijan raosta,
    Kahtoi verjn vlilt
    Kuka tulla tuijotteli           80
    Uskalsiinpa uksen luokse;
    Kysispi, kiljaisoopi:
    "Milloin piv pettyneepi,
    Aika yn aloittaneepi?"
    "Silloin piv pettynhn,
    Koska y aloittanohon."
    "Mik vanhin vanhemmista
    Synnyttri syntyneest;
    Mik nuorin neitosista
    Syntyy syntymttmist?"        90
    "Aika vanhin vanhemmista
    Synnyttri syntyneest;
    Tuokio tuleva nuorin
    Syntyy syntymttmist."
    "Mit moalla mateloopi,
    Taivasta tavoitteloopi?"
    "Mieli moassa mateloopi,
    Taivasta tavoitteloopi."

    "Mits moassa mainitahan,
    Taivaassa tahoitetahan?"       100
    "Laulut moassa mainitahan,
    Taivaassa tahoitetahan."

    "Mits lksit moasta tnnek,
    Takimmaiseen taivoisehen?"
    "Lksin soiton soittelolla,
    Loatu-lauluin laulannolla;
    Se mun tiell tnne soatto,
    Osotti thn ovehen,
    Kanteleita kahtomahan,
    Vanhoja valihtemahan,          110
    Suomea suloistamahan,
    Kieltmme kehoittamahan."

    Viimen viisauen emnt,
    _Tiijotar_ on vanha vaimo,
    Ovensa avattuahan.
    Verjn vhentynehen,
    Laski lauluin laitumillen,
    Soiton salmillen somillen.

    Siin oil lammi laitettunna,
    Umpi-jrvi uitettunna;         120
    Vieno kulkoopi vesillen,
    Hiiskui hiljan tuulen henki;
    Seln selvi vesi
    Sormillansa sorkutteli,
    Sirkutteli siivillns,
    Suloisesti anto suuta.




IX. Sngen.


Vinminen bestiger _Muistutars_ (Minnes-gudinnans) fartyg, fr
att afg till Badholmen; kommer under resan i missfrstnd med
besttningen; rkar s i lifsfara, men rddar sig genom sin rdighet.

    Sanoi _Tiijotar_ emnt
    Nuoremmallen siskollensa,
    Vanhemmallen veijollensa
    Muijallen _Muistuttarellen_:
    "Tyntvs venet vesillen,
    Laita lauttais lainehillen
    Kulkevillen kuulluvillen,
    Miehillen mainittavillen;
    Jolla luot luuvoillen nuoita,
    Soatat soaren valkamoillen,     10
    Karkoitat kivi-karillen,
    Riutoillen riuskutteleitet!"

    Muisti _Muistutar_ sanansa,
    Kerkisti kskettynn
    Kantoi airot kaukalohon,
    Purjet pisti purtilohon;
    Tynsi venoisen vesillen,
    Sata-laijan lainehillen;
    Miehet meloillen panoopi,
    Vaimot airoillen asetti.        20
    _Muistitar_ on vanha vaimo,
    Ite pere pitpi,
    Orsiaan ojenteloopi,
    Parsiaan parskutteloopi,
    Riukujaan riuskutteloopi,
    Joilla voatteet vaivatakan,
    Purjetta puserretahan,
    Tuulehen kuroitetahan,
    Ilman kynsiin istutahan.

    Rupeisipa ruuhi kymn,        30
    Liina-harja liikkumahan;
    Keula kypi kyhkisti,
    Liukkahasti laijat liikku,
    Per prskytti perst,
    Kunturoitti, kntyritti,
    Kulki kuin tammi-kurikka,
    Nuotta-sampona samoisi.

    Kokassapa kokko istuu,
    Parras-puilla puisteleeksen;
    Kuparist' on kourat tehty,      40
    Kynnet vaskesta valettu;
    Noukka tuulta tunnustaapi,
    Silmt matkan arvoapi,
    Lpi laineen kurkistaapi,
    Jott' ei kiipeisi kivillen,
    Sala-luuvoillen samoisi.

    Persskin piv tehty,
    Piv tehty, kuu kuvattu,
    Rata linnun rakennettu,
    Thet Otavan otettu.            50

    Sivullapa vein emnt
    Kohtuansa koitteloopi,
    Nnnjn nyskentelpi,
    Hapsiaan hajotteloopi.
    Kermet keuloillen kehuupi,
    Pitkin laijat lonkertaapi.

    Purjet kullasta kuvattu,
    Puna-lankoilla pujettu;
    Heiss taivaat tappelivat,
    Revon tulta viskaisivat.        60
    Nuolen lennot leimahtivat;
    Pohjoinen ani palaapi.

    Vitti vanha Vinminen
    Monin kerroin kynehesek
    Paremmalla purjehella,
    Uhoimmalla uurtehella,
    Koarella kauhiammalla
    Vieryviin vesien pell,
    Alloillen ajelevillen,
    Tyrskyllen tutisevillen,        70
    Vesi voarojen vlillen.

    Petti viel toisen kerran
    Kulkeneesek kuulummalla
    Hoahella hailuavalla,
    Soti-laivalla somalla,
    Pohjan pitkillen perillen,
    Lapin loajallen lahellen.

    Tuosta suuttui soaren sartit,
    Niemen tyttret vihastui;
    Alkoivatpa aika lailla          80
    Airoillaan ahistamahan,
    Miekoillaan tavoittamahan
    Pet vanhan Vinmisen,
    Ohtahan uhon urohon.
    Soaren miehet nuon sanoovat,
    Uhkaavat salmen urohot:
    "Pannahan pahoa tuonnek,
    Systnp syyt myten;
    Alle laineen lasketahan,
    Pohjahan pu'otetahan,           90
    Kussa ahvenet asuuvat,
    Meren konnat konttaisoovat,
    Nkin kynnet kynteilvt;
    Silmt simpsukat pesvt,
    Kaukaloiset kauleloovat;
    Raput velhon roateloovat,
    Loihtian lopettanoovat."

    Silloin vanha Vinminen
    Vihelsi vihoissa mielin,
    Puhaksipa puukon-pehn,       100
    Sylki suuhun pohja-tuulen,
    Sieramiin etel-tuulen;
    Nyrkkin hykertelpi,
    Kmmenin kentelpi;
    Sanoopi sanoa kaksi,
    Popotti puhetta kolmet:
    "Tuulen myrskyt myrskymhn,
    IIman reunat riehkumahan,
    Taivaan tursaat turpomahan,
    Pohjan puuskat puhkimahan!"    110

    Tuli tursas turvaksensa,
    Vasta-rinta varjoksensa;
    Kensi keulan kllellehen,
    Koaret kaikki kallellehen,
    Sysisi syvillen veillen,
    Alloillen avauntuvillen,
    Pohjahan puvottavillen,
    Uroisten upottavillen,
    Miestehen mnettvillen.

    Tuosta ijt hkymhn,        120
    Pojat parat parkumahan,
    Vaimot voihkaroittamahan,
    Polvilleen palvelemahan,
    Runojaa rukoilemahan:
    "lls vainen Vinminen,
    Meit riepu-mierukoita
    Suuhun surman soattuoho,
    Henken voaraan voatikoho!
    Keinot kehnot miesten meijn,
    Konehet sinun kovemmat,        130
    Laitokseisi loatuisammat,
    Neuojaisi nhtvmmt!"

    Silloin vanha Vinminen
    Rupeisi pern-pitohon.
    Varsinnik varusteleksen,
    Hampaitaan pureskeloopi,
    Kopriaan kopristeloopi,
    Sanojaan sopotteloopi...

    Mik' oli tuulen ajossa
    Heittiksi hyljttynn,        140
    Roiskui roatona merell.
    Tuuleen turpansa torotti,
    Kensi krsn ilmoo vasten;
    Vesi parskui parroillensa,
    Kosket kuohui korvillensa.
    Laineet pieksi laitojansa,
    Voan ei pieksnyt pere.
    Venet matkojaan tekpi,
    Laineen halki hakkoapi;
    Laineen halki, toisen poikki,  150
    Kolmaisen vhn vitaisi.

    Pesi selvillen selillen,
    Avonallen aukiollen;
    Karit kaukana nkyypi,
    Luoto soattaapi lhellen
    Sisss suvannon suuren,
    Loajan vuonon lautaisilla.
    Sinnek laski laulajamme,
    Vensi veneen Vinminen,
    Laiturillen laitettullen.      160
    Valmihillen valkamoillen.




X. Sngen.


Nrmare beskrifning p denna -holme, s vl som p sjn, hvilken
kringflyter densamma. _Saunatar_ (Badets nymf) fr Vinminen i bad.
Samtal dem emellan.

    Kari keskell merell,
    Nurmi keskell karia;
    Neito nuori nurmen pell,
    Impi-ihminen ihana;
    Papeloiksi paita pantu,
    Helmat kerty kainaloihin,
    Hihat kyynspen perillen,
    Jott' ei haittaisi hamensa,
    Paitansa pahoittelisi.
    Kyykylln kylvettelpi,       10
    Polvillaan polskutteloopi,
    Sanottiin _Saunattareksi_,
    Petettiin _Pesyttreksi_;
    Kaislojaan kohenteloopi,
    Lumpeitaan luksutteloopi.

    Kalat karilla kutoopi,
    Muikut luuvoillen muniipi;
    Repykset rypehtelvt;
    Siin kiiski kihloillahan,
    Ahven armas annoillahan,        20
    Matehet makuuksillahan,
    Hauvit pojan-hauteillahan.
    Syvt saunan soatujahan,
    Kylvyn ruokja rumia,
    Josta pysyypi puhassa,
    Vesi aina kirkkahana.
    Liasta lillit lihoovat,
    Paisuu parvi kylpehist.
    Hauki muikun muiskaisoopi,
    Siika lillin liipaisopi.        30

    Lintu lammella asuva,
    Veiss jousen vetkistiksen,
    Uitteloo kenossa kaulan
    Purstonsa puhassa veiss.
    Sorsana soroitteloopi,
    Lumpeena luikerteloopi,
    Pohjahan pujerteloopi,
    Sielt hauvin haukkaisoopi,
    Tahi mateen maisteloopi,
    Siijan pojan suikkaisoopi.      40
    Laella meren lahella
    Lauleloopi lauhkealla
    Enell risevll,
    Kielell helisevll,
    Kuin nk joku tulevan,
    Purtilolla puuhailevan;
    Silloin jousen jouhiansa
    Suorittaapi sulkiansa,
    Purstoansa puisteloopi,
    Kynns kylvettelpi           50
    Ihmisten hien himosta,
    Haisusta halun hyvst.
    Tss halut hauvatahan,
    Himot lihan liuhoitahan,
    Pohjahan pu'otetahan,
    Umpehen unoutetahan.

    Saunattari soaren neiti,
    Pesulan pieni emnt
    Ensin kasto kantelemme,
    Valutti veen-varalla;           60
    Siitten riisui rihmojamme,
    Lankojamme lapsutteli;
    Housut vanhan Vinmisen
    Huuhteli veen valulla,
    Kalsot alloillen ajeli,
    Viskais vyns lainehillen,
    Paijan umpehen upotti.

    Siitten pet Vinmisen
    Rupeisi vesi-valuhun.
    Tulva tukillen tuloopi,         70
    Virta viiksillen valuupi;
    Ammensi korvoa kolmet,
    Soahvia satoa viisi,
    Joilla huulet huuhteloopi,
    Viiksi virutteloopi,
    Partoja pirskutteloopi,
    Lykkej lykerttelpi,
    Hieroa hivutteloopi:

    "Pesen, pesen peippuseini,
    Kirkastelen kiuruiseni          80
    Mullan mustista mujeista,
    Moan pahaisen mahleheista,
    Himoista lihallisista,
    Virheist verellisist;
    Liat kaikk' likoamahan,
    Pahat kaikk' pakenemahan,
    Muistoneen murenemahan.
    Vetehen siruamahan! --
    Niit siin silmut syvt,
    Nahkiaiset nauskuttaavat;       90
    Kiiski kasvaapi kinosta,
    Kuhat kurasta lihoovat,
    Joita lohi lohkaisoopi,
    Hauvin poika haukkaisoopi;
    Luiko kaikki lakaisoopi
    Kojamotkin korjaisoopi."

    _Saunatar_ on soaren neiti,
    _Pesyttri_ piika pieni
    Kylp kyhttelpi,
    Pesytt pusutteloopi;         100
    Kohtoa koploitteloopi,
    Vieri virutteloopi,
    Reunoja riuskutteloopi
    Vastaisella varvuisella,
    Vitalla virkistyvll,
    Tehty lemmen lehtisist,
    Onnen oksilta otettu;
    Sill lylyn lytyns
    Hartioita hauteloopi,
    Kylki kypsyttelpi.          110

    Leikki-suulla suihteloopi,
    Pilkka-puhetta panoopi:
    "Enp uskoa osanna,
    Jos oisi kuka sanonna,
    Viel vanhan Vinmisen
    Soatettavan saunoilleni,
    Tmn sulhon Suomen-moasta,
    Tmn Sankarin Savosta.
    Moni tss puhe kynyt,
    Monta soatettu sanoa           120
    Sinun titisi, tekoja,
    Lauluistaisi loatimia.

    "Moni piika pikkarainen,
    Moni tyynn tytt-lapsi
    Suru-suulla surkutteli,
    Itku-silmin ilmoitteli
    Soattaneis suruillen hnt,
    Murhillen mujertevillen,
    Huolillen huvittomillen,
    Onnillen onnettomillen.        130

    "Tiijnphn tehneheisi
    Leivoiset levttmiksi,
    Peskyiset pesttmiksi,
    Tyttret tyyvyttmiksi,
    Vaimot kaikk' vajottaviksi."

    Siit vanha Vinminen
    Mieli pahoillen paneeksin;
    Sanan virkko, nuon nimesi:
    "Viel kehtaat kerskahtella,
    Vanhoo miest vaivutella,      140
    Kiusata kisalla mielein!
    Asioita entuisia,
    Muistosta murenevia,
    Mielest mnettvi.

    "Anna sankariin sanoa,
    Sola-uroin urmaistella:
    Ounko milloinkaan minp
    Heit lauluillain hvenn,
    Soitollain sovaistelunna,
    Vikuuttanut virsillini?       150

    "Ei ouk noaroisten puheista
    Naisten sanoista sanoa;
    Mit mielehen mnpi,
    Sylki suuhunsa vetepi,
    Sen hy pettvt toeksi,
    Sanoovat soatettaneeksi."




XI. Sngen.


Vinminen rkar i ny frlgenhet; rddar sig ter frn en lifsfara,
och fverkommer lyckligen till andra stranden.

    _Saunatar_ on soaren neiti,
    Pesulan pieni emnt
    Ammensi korvoa kolmet,
    Soahvia satoa viisi;
    Voahellaan valutteloopi,
    Tyrskylln tirskutteloopi,
    Kynsin pienin kylvettpi.
    Hoikin sormin hierteleepi,
    Lykkej lykerttelpi,
    Hieroa hivutteloopi:            10
    "Puhas, puhas pulmuiseni,
    Valmis, valmis varpuiseni
    Mnn tuonnek tointuuallen,
    Onnelaisten noatikoillen,
    Taivalaisten taipaleellen,
    Pesn Runon penkerillen,
    Laulu-linnan liepehillen,
    Rannoillen ikuisan rauhan,
    Kussa kuullut kuunteloovat,
    Autuat asuskeloovat;            20
    Kussa muistot muhkiammat,
    Mainittavat, mahtavammat.
    Isommat ikuistetahan,
    Vaipumasta varjellahan."

    Saunastahan soatuammo,
    Pesulasta pestymm,
    Saunahatar soaren neiti,
    Pesyttri pieni piika
    Hullust huusi hujahutti,
    Yli salmen sanan soatti:        30
    "Venet tuokee Vinmillen,
    Laivan loatu-laulajallen,
    Pestksenne pe-runojan
    Nuoillen rannoillen runojen,
    Lauluin taivaan laiturillen!"

    Soaren miehet nuon sanoovat,
    Uhkaavat salmen urohot:
    "Mnkn hiisi hiihtmhn,
    Lhkn lempo liesumahan
    Tiet tllen tieturillen,       40
    Jlet jalon jaksajallen,
    Voiman tuulen voipahallen,
    Myrskyjen musertajallen!
    Oommo ennen nuoita nhnyt
    Myrrys-miehi hyviik,
    Velhoja verrattavia,
    Lumojaan lukeilevia,
    Noitujaan nostelevia;
    Voan ei ouk mokoma miesi
    Ennen niss nhtyviss         50
    Kulkenut merell meijn,
    Soatettu seln ylitek,
    Kuin tm pukarin poika,
    Tm ohvatta olia.

    "Vitiks on Vinminen,
    Suka suurin suvussamme.
    Jopa meijt noitui nuohin
    Alloihin avauntuvihin,
    Pohjahan puvottavihin,
    Uroisten upottavihin,           60
    Miestehen mnettvihin.
    Jos hnet Runolaan soamme,
    Lauluin linnaan lasketaamme,
    Tek linnasta lihoa,
    Luuksi lauluin laitostamme,
    Rustoiksi runoiliamme,
    Sorkiksi soitteliamme."

    Saunatar emnt soaren,
    Pesyttri piika pieni
    Pivitteli Vinmist:         70
    "Minnek peset Vinminen,
    Kunnek ystvin yritet,
    Lhet lankoini pakohon
    Nist karista kovista,
    Luotoista lumottuneista,
    Kivisi kirrottuneista,
    Poasista pakottuneista?"

    "Mitp minun tuloopi,
    Ollaksein oletteloopi
    Saunattaren salvoksissa,        80
    Pesyttren peittehiss?
    Eip' ouk ennenkn minua
    Hyvt piijat hyljnynn,
    Vaimot vliin vaihtelunna,
    Tyttret typryntynn."

    "Pa'e tst Vinminen
    Nist karista kovista,
    Luotoista lumottuneista,
    Kivist kirrottuneista,
    Poasista pakottuneista,         90
    Riutoista riivattuneista!"

    "Kipeeksi kivillen moata,
    Paha poaen partahalla;
    Voara suuri, voara pieni
    Louhoin lomissa levt,
    Nurmella nukahtamahan.

    "Ennenkuin ehto tuloopi,
    Oamu toinen alkaneepi,
    Lept kuin lahoa puuta
    Toukilla syvlt syty;        100
    Makoot kuin vesi-hakoa
    Suon-muassa murtununna,
    Turtununna, turvonunna,
    Tuhansittain turmeltunna.

    "Koska piv pettyneepi,
    Ilta-puol' lhestyneepi,
    Kitku nousoopi kivist.
    Hki hiekasta hikoupi,
    Auveret alenteleksen,
    Haikuavat haisut kaikki;       110
    Sumut suuret, usmat pienet
    Kohoovat joka kohasta;
    Hmrss hyryvss
    Hakkaroivat hartahasti,
    Katkuvat katkerammasti,
    Ne ne tappaa taitavankin,
    Tukahuttaa tukevankin."

    Tuosta vanha Vinminen,
    Alla-pin pahoilla mielin,
    Aivoonsa ajatteloopi:          120
    Mill tst mntnehen,
    Pesulasta pestnehen
    Tuonnek rannoillen runojen,
    Lauluin taivaan laitumillen?

    Vesti vuoresta venett,
    Kalliosta kalkutteli.
    Emn ensinnik tekpi,
    Vuoren rankasta rakensi,
    Voaran vanhan vempeleest,
    Tunturesta turtuneesta,        130
    Ahteesta alottaneesta.

    Siitten koaret kahteloopi
    Kiskoista meri-kivien,
    Moan mukavan mukkuroista.

    Pani pohjan ponttamalla
    Paksummista poatereista,
    Ohuimmista onkelmoista.

    Littuhista laijat liitti,
    Saumat savella sovitti,
    Kiinitti tiili-kivell,        140
    Somerolla sai soreiksi.

    Teki tapin tarpeheita
    Kovasta ukon-kivest,
    Piin-murusta pikkuisesta.

    Nauloita naputteloopi
    Rantojen rapa-kivist,
    Muistaik pienist mujuista.

    Airoiksikin arveloopi
    Liukkaammista liuskohista,
    Hyrkleisist hyvist.         150

    Tahvosta tapaisi tuhtat,
    Pyysi pyyryt pyykihist,
    Hakkais harkot hankohiksi.

    Teki purjeet tierahista,
    Kiven karvesta kahesta.
    Kolmesta kovaisimesta.

    Loipa kyet kyttmll
    Harstin harmaan harjuksista,
    Viiksist kiukun kivist,
    Poaen parroista pahoista.      160

    Perhksi pettelpi
    Pankon poasia paraita,
    Aitan astuma-kivi,
    Myllyn aika myhkyrit.

    Laitto laivan loihtumalla,
    Purjehen puhuamalla,
    Sai veneens valmihiksi,
    Syrjinens syntymhn;
    Lykkisi venon vesillen,
    Sata-sauman lainehillen,       170
    Jolla laski lammin poikki,
    Lahen halki hailotteli
    Niemen lehtoisan nenhn,
    Petjisen soaren pehn;
    Mntiin tuonnek mytisill,
    Tuuvitellen tuulen kanssa,
    Tuonnek rantoihin runojen,
    Lauluin taivaan laiturillen.




XII. Sngen.


De resande betrda nu de lycksaliges land, hvilket beskrifves.

    Lhettiinp siitten tuosta
    Kartanoa kahtomahan,
    Onnen moata marssimahan,
    Autuan aloittamahan.

    Sanan-laskuhut suloisat
    Oli pantu paulohiksi,
    Kahen puolen portahiksi,
    Viisahaitten viitoihiksi,
    Tiellen soattaviks' sanoiksi.

    Oja juoksi, vesi vieryi         10
    Maitona hunajan moalta,
    Puro pieni pujersihin;
    Kuikertellen kukkihissa
    Hohtais solkeena hopeena,
    Helmehenn heinikossa.
    Kourutteli koukuillansa
    Viisauen vilja-maita,
    Kostutteli tulvallansa
    Runouksen ruoka-maita,
    Kussa kaikki kukkiloipi,        20
    Taivaan ohrat omenoipi,
    Viisaus vihertelpi,
    Ymmrrys ylentelpi,
    Runomus runsasteloopi.

    Kasteen pikkuisat pisarat
    Kiiltivt kulta kivinn
    Housuhuissa horsmo-heinn.
    Kaulalla kankas-kanervan.

    Mehiliset lentelivt,
    Puna-siivet purjehtivat,        30
    Kulkivat kukasta kukkaan
    Tuomaan mett mehtolasta,
    Simoa tapiolasta,
    Kussa ket kukkuisivat,
    Hauki-rastaat raikkuisivat.
    Onnen kukot, lykyn linnut
    Kukkuillivat, kukersivat,
    Lauloit taivahan laella,
    Soivat puihen partahalla,
    Maito-heinn hettehell,        40
    Voi-kukkien vuotehella.

    Niss leutoissa lekoissa
    Kevt kestivt ijksi;
    Eik loppu loppiaissa,
    Kuussa kaimalon katonna.
    Vuosittainkin tuomet tuossa
    Kukki kuuta viisi, kuusi,
    Hajotti hyvn hajunsa
    Koko korven kuuluvillen,
    Ylt-ympri yhkkin             50
    Lemunsa levittelivt.
    Siin suojissa suloissa
    Lykyn lapset leikihtivt,
    Taivaan miekot mieliksivt,
    Oleksivat onnen lapset.

    Miekkoisetkin runo-miehet
    Joit' ei linnaan laskettunna,
    Pstetty perillen astik,
    Tss toistaan kohtaisivat,
    Runoillansa huvittivat,         60
    Pulmuitellen puheitansa,
    Ajan vieton viettelivt.




XIII. Sngen.


Hr trffa de _Heintr_ (Blomstergudinnan), omgifven af sina blommor
och sefirer, som emottager, och, under ett formligt triumftg, vidare
ledsagar de resande. Vinminen nr att frlska sig i henne.

    _Heintr_ hevakka piika,
    Ruohoin nuorikko nopia,
    Kveli keolla tss
    Kuiskutellen kukkiansa,
    Helkytellen heinins.

    Korvon kanto kainalossaan,
    Korvossa kirjainen kippa,
    Jolla kastoi koaliansa,
    Hetelmitti heinins,
    Kypsytti kylvmins            10
    Kanteleillen kasvamahan,
    Laulajoillen loistamahan.
    Mieleheksi runo-miesten.

    Siin kyv kpsytteliin
    Varpaisillaan varvikossa,
    Hiiskutellen heinikossa
    Kulki kukkien emnt,
    Vaimo taivahan vaelsi.

    Lennttret lentelivt,
    Tuulen alta tuumailivat         20
    Tulla tnnek tupsutella.
    Lensivt kevn lemulla
    Pienoisinna perhoisinna.
    Pelmuisivat pensakoissa
    Keviinn keijuisinna,
    Kuiskuilivat kukkiloissa
    Leinonna leikihtevnn.

    Kmmenilln kpryttivt
    Khri kppyrihin,
    Kourillahan koprittivat,        30
    Npistivt nppilihin;
    Mik leukansa likisti,
    Huiskais huulen ymprill;
    Mik nnnns npisti,
    Sopotteli suun sopeesta.

    Niinp kulki kuninkatar,
    Heintrp hempisti,
    Hajallahan haiveniaan
    Kuss' oil kukat kuvottunna,
    Lehmn-kielet kerettynn,      40
    Haisivat varpaat harakan.
    Kaunimmaiset ruusun-kannat
    Pantu peitteeksi povehen
    Puoleksi jo puhkeimassa,
    Kuitennik kukoistamassa.
    Permhiss pellisiss
    Kevin touvot kytettynn,
    Pet orihin heitettynn,
    Heiskahtivat kirsi-heint;
    Kaunis-karvainen kanarva        50
    Kahen puolen kaistohiksi,
    Heinttren helmohissa
    Lillukoita, lellukoita
    Pujottu povesta polveen,
    Viskattu vitinn pellen.

    Keksitty Vinmist
    Heitti heint helmoistahan,
    Varvut vanhat voatteistahan;
    Mni kohta noukkimahan,
    Toisia tavoittamahan,           60
    Herttaimmia heinn-pit,
    Kalliimpia karvan-pit,
    Joita kylvi kynnykselleen,
    Askelillemm asetti.
    Mataroilla moata peitti,
    Apiloilla tien tasoitti.
    Ite rupeisi runoillen
    Sala-teihen soattajaksi,
    Oikean osottajaksi.

    Tmn kuullun kulkiissahan      70
    Sata-latvat laulelivat,
    Sian-krst siunailivat,
    Mainihti matarat kaikki.
    Vuorehella vuohen-kukat
    Heilahutti helmojansa,
    Huiskahutti huiviansa
    Tmn neijon nhtyiss.

    Mieleksikin viel meillen,
    Kunniaksi kulkiissammo,
    Lakka nosti lakkiansa,          80
    Poika muuraman kumarsiin;
    Sara-heint heittivtten
    Mtthllen mekkojansa,
    Nurmehellen nuttujansa
    Astuissahan oman armon,
    Heijn ehtiissn emoisen.

    Ite ukkokin ihaili;
    Neijon nuoren nhtiisshn
    Aikiloipi ahkerasti:
    Mill tuon mielyttelisin,       90
    Neitoa lepyttelisin.
    Heinttren jalan-heitot,
    Ihmittren silmn-iskut
    Viettelivt Vinmist,
    Villittivt viisahankin.

    Vhlt jo Vinminen
    Nist kultuen kujeista
    Rupeis suutaan sukeltohon,
    Poskeitansa posmentohon;
    Mutta muisti murhettansa,      100
    Huomahtipa huoleitansa;
    Hillitti omat himonsa.
    "Kussa tst kuja kulkoo,
    Poikkee polku linnan luokse?"




XIV. Sngen.


De resande anlnda ndteligen till sjelfva Slottet eller
Sngarepalatset. En nrmare beskrifning derp, och p de krnte
Skaldernas verkeliga lycksalighet.

    Lhettiinp siitten tuonnek
    Poikki noroin notkelmoita,
    Pitkin viijoin vilmikkihin,
    Leutoin lehtojen lvitek;
    Jopa tuolla matkan pess
    Puistikosta paisteloopi
    Kumpu keskell keolla,
    Keh kummun kukkulalla.

    Siin rakennos rakettu,
    Lauluin linna laitettunna,      10
    Hohtais Runolan hovia;
    Avara kuin aika auma
    Seisoi siin. Pitueltaan
    Sylt seihtemn satoa,
    Ko'oltaanki korkeampi
    Sata kymmen kyynrt;
    Loajempi kuin lauta-kirkko,
    Leveempi kuin lemmon leiri,
    Salvettu runon sanoista,
    Toinen toiseen juotettunna,     20
    Sulattu moneella suulla,
    Monen miehen mielehest,
    Monen vaivaisen varasta.

    Thnp parahat pantu,
    Pitkt virret hirsihiksi,
    Lyhyeet laulut lautohiksi.
    Lattiat lasinna loisti,
    Permannot peilinn paisto,
    Sillat silkill siloltu
    Kiilti kirkkaanna kivenn.      30

    Iso joukko ikkunoita,
    Tusinat monet tuhannet,
    Josta valkeus valuupi
    Nihin lauluin laitoksihin.
    Seint steet sistelivt,
    Loistelivat toinen toiseen,
    Tnnek tuonnekkin tupahan,
    Yli ovien oloja,
    Alle penkkien pehuja.

    Katostakin kahtelimmo           40
    Miten ruunut ruskottivat,
    Paikoillansa poahtelivat;
    Oli heitik hyv joukko
    Pantu thn ijn paljon;
    Lasihista laitettunna
    Ymprin yheksn sylt,
    Voaksoo kaheksan vaella
    Rihmoistansa riippumahan,
    Hihnohissa kiikkumahan;
    Kustaik heist kuumotteli       50
    Viisikymment' kynttilt
    Palovatten yt ja pivt

    Oviaik oil monta kyll
    Joka hoarallen hakattu,
    Kuhik ilmaan istutettu,
    Ilman lautoin laittamatak,
    Lukkojen lutisematak,
    Avonnaiset ukset aina,
    Kusta joukot kuljeksivat,
    Taivaan vallat vaelsivat.       60
    Viel pitkin pieleksi
    Kahtelimme kahen puolen
    Oviin ett akkunoihin,
    Kuin oil pantu ruusun-pannat
    Kukka-kyet kytettynn,
    Sarjoillansa, sankoillansa
    Solmittu varsin somasti.

    Samassa salissa tss
    Oli pylvt pystyttynn,
    Pahtaat paksut pantuhunna,      70
    Kussa huilut huilaisivat,
    Lepyttimet lepisivt.
    Kallihita kanteleita,
    Vanhoja valittuneita
    Oli nauloillen nakattu;
    Pantu paimen-sarvillenkin
    Toveriksi tuohi-torvet,
    Pillit suuret ett pienet.

    Per-seinn seinuksella
    Rahi kullasta kuvattu,          80
    Hopeasta hohtavasta,
    Kullasta kuumottavasta;
    Kiiltvisill kivill,
    Helmill hellittvill
    Tehty korkeeksi, koreeksi,
    Ihanaksi istuimeksi.
    Joka jalka juotettunna
    Kasarista kalliimmasta,
    Joka naula laitettunna
    Kuparista kuulluvasta,          90
    Vaskesta valoavasta;
    Tuohon tuolilla leveell
    Istui Runolan isnt.
    Ymprill joka puolla
    Sanan-sept seisoilivat,
    Rupeisivat runo-niekat;
    Ilveksivt, iskelivt,
    Sanan sanaan vaihtelivat,
    Leikki-puheet punnittivat.

    Nillen viel piika pieni,     100
    Nltns neito nuori
    Taitavasti tarjoitteli
    Miehillen mehua mielen,
    Mahalata marja viinan,
    Juomista Jumalan kulta.

    Kesken heijt kyskenteli
    _Tarjoatar_ taitavasti
    Lavialla lautaisella,
    Kussa pullot punottivat,
    Viina-kupit kuumottivat,       110
    Hyryisivt hyvt herkut.
    Yhtennp yllytteli:
    "Puistelkaatte pullojanne,
    Mainitelkaa maljojanne!
    Mehun juokee mieleksenne,
    Olut kaikki onneksenne!"

    Niin nuo miehet miekkoisetkin
    Jotka linnassa lihoovat,
    Virkistyyvt viinan luonna,
    Hyv heillik oil ele         120
    Mokomassa moisiossa;
    Laulujansa laulattaissa
    Nauraavatten naisien kanssa,
    Juovatten Jumalan kanssa.




XV. Sngen.


Vid sitt intrde i palatset undfgnas de frmmande af _Tarjoatar_
(den Finska Hebe); hvarefter de framtrda infr _Runamoinen_ (den
Finske Apollo). Vinminen samtalar med honom; hvarvid _Kieletr_
(det Finska sprkets genius) frtjuses.

    Viimen, tuohon tultuammo,
    Portahillen pestymm,
    Moni tuttu turvaksemme,
    Moni vieras veikoksemme
    Tervehtiipi meijt tss;
    Iloittivat ite kuhik.
    Nhtyns Vinmisen
    Syntyi salissa sohina,
    Ven joukossa helin.

    Nuorin tytt _Tarjohotar_       10
    Kiitteli kiiruisasti
    Tuomaan terve-tuliaista
    Tllen vento-vierahallen.
    Toiset tiet vistelivt,
    Rahvahassa raivailivat
    Ukollen uutta uroa
    Mnn sillan liitoksellen.
    Astua pyn nenhn.

    Ite Ruhtinas runojen,
    Linnan kuuluisa kuninkas        20
    Armojansa anteloopi,
    Lahjojansa lateloopi
    Niillen nuorillen runoillen,
    Selvillen sanan-sepillen;
    Millen mielt mittelpi,
    Kullen kunnian tasoopi.

    Tuollen vanha Vinminen
    Kumarrutti kulmiansa,
    Painahutti polviansa,
    Tullessahan tuon tulillen.      30
    Sanan sanoi, viisi virkkoi;
    "Emme tnnek tullukkahan
    Tiijotonna, taijotonna,
    Varsinkaan voatimatonna.

    "Lapset Suomessa suruuvat.
    Itkeevt puoli-ikiset
    Kieltns kehnoitettua,
    Poljettuansa puhetta;
    Turussa jo turmeltunna,
    Hmeess htyytettynn,         40
    Uupuva uuella moalla,
    Ranta-mailla raiskattunna.

    "Sit harmaat hoasteloovat,
    Kesk-ikiset kertoileevat:
    Muistot muinosat mnvt,
    Vaikeneevat vanhuksemme;
    Kielemme on kiellettynn,
    Sanat suuhun suljettunna.
    Murehtivat viel muuten
    Runojaan jo ruostuneita,        50
    Laulujaan lakastuneita.
    Sit miehet mieltelvt,
    Valittaavat vaimot kaikki:
    Minnek kanteleet katoisi,
    Hvisi hyvt hyremt;
    Joutunut on joukostamme
    Ilon ilvekset ihanat,
    Soarvat soittojen suloisat.

    "Kolkko korvissa asuupi,
    Kammoittaapi kartanoissa;       60
    Koppelot koputtamatak,
    Kkiset kukahtamatak.

    "Tuotin tnne tullessaini
    Sirkkuinen sinun sikin,
    Vikkyln vest meijn,
    Peukalon urollisuutta,
    Voaksan tys vaimollisuutta,
    Kanteleita kahtomahan,
    Vanhoja valihtemahan,
    Kieltmme kehoittamahan,        70
    Kuuntelohon miten kuuluu."

    Ite Runolan isnt
    Hyteli hyvill mielin,
    Iski silmns ilolla,
    Suutaan sulilla sanoilla.
    Anto ktt kmmenilln,
    Kmmenilln kymmenilln;
    Kieli huulistaan hunaili,
    Sulaisi molemman suussa.
    Suusta nijen Suomalaisten      80
    Lainehti Lapin sanoja,
    Kuohui kielt Karjalaista
    Vanhoo Vatjalan puhetta.

    _Kielihitr_ neito nuori,
    Mesi-kiel', hunaja-huuli
    Seisoi siihen soapuvillaan,
    Kuunnellen ukon kupeella
    Pakinoita parta suihen,
    Nihen sankarein sanoja.
    Sulku suussa, kirja kiss,     90
    Lukottu, voan ei luettu;
    Neijon toisessa npiss
    Kulta-kielet kuiskuilivat,
    Hopiaiset helkkisivt,
    Joita sormillaan sovitti,
    Runamoisen kantelellen.

    Kuunnellen tt suloista
    Runo-kielen ruikutosta,
    Vesi silmst tipahti,
    Pisaroitti kuhik kulma.        100
    Silmt ilon ilmoittivat,
    Suupa suloista surua.

    Otti soiton Vinmisen
    Sitoi siihen jouhiansa;
    Pani toiset sointumahan
    Kauheat ilon kapehet.

    Ukko vanha Vinminen
    Oli itkussa itekkin;
    Tykytti tyyni-synt,
    Vellotteli Vinmist         110
    Rupeisi povessa pohjat,
    Lihat kaikki liikkumahan;
    Veri viel vierymhn,
    Ukon suonissa sulaisi.
    Min paha poika riepu
    Itkin tss lapsen lailla,
    Valitin vaimon tavalla;
    Surkeaksi kentyi suuni,
    Muikeeksi minunnik mielein.




XVI. Sngen.


Den Finska Pindens Gracer, Muser, Skaldinnor och Snggudinnor,
omgifvande Vinminen i ltta dansar, rosenkrna honom och hans lyra
med sina blomstergirlander; hvaremot han frevitas af _Kaunihitar_,
(den finska Venus) fr kld emot de skna. Vinminen frsvarar
sig hrvid grundligen, och undskyllande sig nu till fljd af sin
hga lder, ger han i thy fall anvisning p sin reskamrat. Genast
stod fr denne, liksom framtrollad, en himmelens trna, den sknaste
Runola gde; och Skalden, hnryckt af frtjusning, vill just sluta
henne i sina armar, d han vaknar -- trffad af en elektrisk stt,
hvarvid drm och flicka frsvann. Allt hvad han numera sg var endast
Vinminens skarpa, hotande, och genomtrngande blickar. Frsent
ngrar Skalden den obetnksamhet, hvarigenom han, fr att vinna
ett lgre ml, gick miste om ett hgre; och med smrta beknner
sitt fel att hafva frsummat tillfllet att lgga sig till ngon af
dessa gamla Runolas harpor. Under dessa tankar inslumrar han ter,
hvarefter han nnu en gng drmmer huru Vinminen trstade honom
fver sin frlust, dermed att den verkliga lyckan och sllheten icke
blef af det menniskan gifven, utan endast str att trffas bland
Runolas Skalder.

    Nytp yhtyi ymprimme
    Taivaan naiset nauro-suiset,
    Vaimot Runolan valitut
    Liittivt, likentelivt;
    Kukiin anto kukkiansa,
    Kukiin laski lahjojansa
    Miesten ehoisten etehen.
    Palkinnoksi ruusun-pannat,
    Kunniaksi kukka-sankat
    Kantelivat kantelillen,         10
    Asettivat laulajoillen.

    Niill pet Vinmisen
    Kerivtten kiehkuroiksi,
    Ohemia oivan miehen
    Seppelivt seihtemll
    Sirkut taivaan sitehell;
    Kaunistivat kanteleensa
    Lumpeilla lumisevilla,
    Lemmeill leikihtevill;
    Siiviksens sitoilivat          20
    Leivoisen lentelemi,
    Kyyhkyisen kynisemi,
    Ukko-jousen untumia,
    Kotkan suuren sulkaisia,
    Havukan hajottamia.

    _Laulattaret_ lauluillensa,
    _Soitottaret_ soittinensa,
    Ilmahuttivat ilonsa.
    Toiset riemun tyttreiset
    Hyry-pissn hyppilivt,      30
    Huli-mielin kuiskailivat,
    Keikkuivatten toisten kanssa,
    Tekivtten leikkins.
    _Suosihitar, Hyvilitr,
    Huiskuttaret, Kuiskuttaret,
    Ilottaret, Naurattaret,
    Riemuttaret, Reuhottaret_,
    llmahuttivat ilonsa.

    Yksip paniin pahoilleen,
    Ikvysty aikojahan,             40
    Sep' oil mieru _Mieluatar_,
    _Kaunihitar_ kaunis vaimo,
    Armastutar aimo lintu
    Jok' oil ihostaan ihana,
    Kaikkiin kauniin karvoiltansa.
    Vaimoin kaikkein vallihtia,
    Miesten kaikkein mieluittaja
    Tirskuupi tora-sanalla:
    "Kosk' et piijoista pitnnek,
    Etk arva armahaini,            50
    Minun kanojain katellet; --
    Ei ouk mulla antamista
    Vaimon tapoin tarjoomista.

    "Jos sa oisit nuorra miess
    Viel vanha Vinminen,
    Niin ma soattaisin sanoa:
    Ota joukosta omena,
    Mesi-marja mielestisi,
    Ota paras parvestaini!
    Likistelek lillukkaini,         60
    Maistattelek mansikkaini!

    "Sanoisin niinkuin sanonkin:
    Ota nuorin neitoseini,
    Suuta suositellakseisi,
    Ktt keikuttellakseisi,
    Synt syleillkseisi,
    Rintojaan riuskeiltakseisi!
    Kahet kultaiset kkiset
    Piilottaavat piika-puolet
    Poijillehen povissansa;         70
    Kahet naurihin mukurat,
    Pari muuraman mukaiset,
    Kahen onnelan omenat
    Kasvaa piijan kainalossa;
    Puhkistuuvat niin kuin putket
    Nuorten neitosten nisist."

    Vastais vanha Vinminen:
    "Miess nuorra ollessaini
    Piijat minusta pitivt,
    Suostuivatten neijot nuoret,    80
    Suostui suuret ett pienet,
    Kaikki ksiin keikahtivat;
    Kaihuttelin kanojaisi,
    Kesytin kkisiisi
    Siipien silittmll,
    Sulkien sylkyttmll;
    Kaunukkaiset, kainukkaiset
    Tututtelin, tupertelin.
    Mik' oil neiti nhtyviss
    Sokaisinma soitollaini,         90
    Mik' oil naista noapurissa
    Lepytinm lauluillaini.
    Monen morsiaa mokomaa
    Makuutin isn majassa;
    Monen miehen mieli-tievon
    Toisen souvatin syliss.
    Ei ollut sit tytrt,
    Ei sit emoisen lasta,
    Jot' ei vierys vietellynn,
    Lauluini lauhtuttanunna,       100
    Pettnyt pehmeet puheeni,
    Sanant hyvt houkutellut.

    "Jop' on nyt jalkani jykk,
    Selk-ranka rauaistunna,
    Jehmetty minun vereni;
    Ei ouk vanhassa varoa,
    Harmaa-pess hoasteliaa,
    Naisten pakinoin paniaa.

    "Tss' on miesi mielestisi,
    Poika tahtoisi tapainen;       110
    Tuovos tyynnin tyttriis,
    Sinun sievin sirkkuisiais,
    Jolla miest mielyttelet,
    Uuvistat tt uroa!"

    Sanottu tmn sanansa
    Jopa neitoinen sujahti,
    Puikahtiinpa nainen nuori
    Jok' oil kaunis kahtomoiltaan,
    Suloinen sukeltamoiltaan,
    Lihavimmiltaan ihana.          120

    Tuota teki mieleheni,
    Polttipa minun poveeni
    Sytytteli syntini,
    Haluisin halatakseini,
    Kuten kuiskutellakseini,
    Miten mielytellkseini.

    Joma suutaini ojensin,
    Levittelin leukojaini,
    Kyttelin minun kteini
    Neijon soahaksein sylihin,     130
    Ponnistella polvilleini --
    Silloin liikahti lihani,
    Silloin vapisi vereni,
    Jrskytti jsenini,
    Luikahutti luontoani,
    Mnettelin miehuueni;
    Siihenp se nyt hvisi,
    Hajoisi hyv uneni;
    Enk pessyt pehn astik,
    Perillen ei puolenkana,        140
    Kuin tm kana katoisi,
    Hjy herttainen hvisi;
    Liekkn taivaiseen tavonna,
    Pilvihin pirahtanunna;
    Vai lie mnnytkin merehen
    Painunna paha vetehen.

    Silloin vanha Vinminen
    Iski silmns vihalla,
    Kahtoi kauvan karsahasti
    Pelleni minun poloisen;       150
    Voi min poloinen poika
    Miten mieleni mnetin,
    Pahoin kytin kunniani,
    Hpeisin tyhmll tyll,
    Oman onneni kavotin,
    Kuin en ruvenna runoihin,
    Kynyt kauppaan kanteloihen,
    Kielen vaihtoon voatinunna.

    Sit suruupi sukuni,
    Pivittelen pivinni,         160
    Kuin en ottoa osanna
    Runolaisten ruikkaamia,
    Vinmisen vempeli,
    Kielettren kyttmi,
    Lauluittaren loatimia.

    Suruilin tt asiaa,
    Huolittelin kuinma nukuin,
    Uuvuin hyvhn unehen
    Tunnin paikoin tahi kahen.
    Jo toas vanha Vinminen      170
    Ilmoitellen ihtins
    Puheella voan ei puvulla,
    Sanoopi sanalla viel,
    Viel puolella puheella:
    "El sure Suomalainen,
    Paheksi parempalainen!
    Ei ouk onni luillen luotu,
    Lykky lihoillen verillen;
    Onn' on luotu, lykky suotu,
    Onnetar on onnen luonnut       180
    Runolan vhillen villen,
    Kansallen kantelolaisten,
    Joukollen Runo-jumalan,
    _Runomoisen_ rahvahallen,
    Laulun lapsillen huviksi,
    Miesten mieliksi runojen."




XVII. Sngen.


Skalden slutar med en nskan till fosterlandet.

    Unestain havattuani,
    Makoomasta noustuani,
    Petin muillen muistihiksi,
    Itellein ihanteheksi
    Matkani mainitteleita,
    Kyttyin kehoitteleita
    Runoihin rupeamahan
    Lauluillen laskentamahan,
    Onnelaan osottamahan,
    Runolasta ruikkaamahan.         10

    El sure Suomi kulta
    Valittele vanhojaisi,
    Urojaisi uupuneita,
    Manalahan mnneheit,
    Voipaisi vhentyneit,
    Kansasta kavottuneita;
    Ovat kaikki onnelassa,
    Tallehella taivahassa,
    Runsastuuvat Runolassa,
    Laukoileevat Lauluilassa.       20

    El sure Suomi rukka
    Kielletty kielthisi,
    Puhettaisi poljettua,
    Sanojais solvattuneita;
    Jos kieli kehnoitetahan,
    Puheisi poljetetahan
    Niinp sanoi Vinminen:
    Joski muuan muukalainen
    Omistammekin olisi,
    Joka sanat sorteloopi,          30
    Verin kielt kyttelpi,
    Tuhneloopi turvallansa,
    Mrehtiipi tt meillen,
    Viel laulajat Lapissa,
    Karjalassa kanteleita,
    Savossa runon sanoja!

    Niinp petti Vinminen,
    Vanha Laulaja vakuutti:
    "Viel kytpi kipuna
    Miehen monen mielehess,        40
    Viel liikkuupi lihani
    Monen poikaisten povessa,
    Viel vieryypi vereni
    Suomalaisten suonihissa,
    Karjalaisten kalvohissa,
    Pohjolaisten pohkehissa."

    Mits siitten suret Suomi,
    Valittelet vanhempaini,
    Moa katala kaivattelet,
    Syntymni surkuttelet?          50
    Viel' on mielt miehillmme,
    Uhkeutta urhoillamme;
    Vanhoilla varallisuutta
    Nuoillen nuorillen hyvksi:
    Nuorilla nyrllisyytt
    Mieli vanhoillen varaksi.

    Viel siittenkin sanelen
    Teillen nuorillen uroillen.
    Suomen niemen sulhaisillen
    Joill' on pess miehen mielt,  60
    Luonto povessa urojen,
    Rinnassa ripiisyytt,
    Henkellist hilpeytt:
    Sinkoilen sanankin teillen
    Jotka varsin valmistaitten,
    Aivootten, aiatteletten
    Tn kiesuksen kesn,
    Juhla vuonna julkisenna,
    Tulla viisauen vihillen,
    Pestetyiksi, petetyiksi       70
    Tietyriksi, taituriksi,
    Ohvakoiksi oppioiksi,
    Suomen moan suojellaksenne,
    Tietomusten turvaksenne:
    Sanon viel viimmeisellen
    Kansallen jo kasvavallen,
    Nuoristollen nousevallen,
    Joukoksi jo joutuvallen:
    Teist toivotaan toella
    Puheisemme puoltajoita,         80
    Kielen kulta kyttjit,
    Hyljtyn hyviliit,
    Armottoman auttajoita.
    Suokoon teillen suuri Luoja,
    Toata vanhin taivahinen,
    Ylllist ymmrryst,
    Taijollista tarkoitusta;
    Lainatkoon henkens Herra,
    Ike jatkakoon Jumala
    Tksi tyksi! Tarvitahan        90
    Uutta mielen uskallusta,
    Toista tointa, toivotusta,
    Harjoitusta, hartausta,
    Vakausta, valaistusta,
    Soahakseen asiat aikaan,
    Mnestymn mielestmme.

    Tyst viel teillen tuosta
    Kostoksi on kohtavanna
    Oma tunto turvaksenne,
    Tyytyvisyys tyknnne,        100
    Levollisuus lapsillenne,
    Onnea omamme moamme,
    Suomen kaiken suosioksi.

    Siitten viel teijt tuosta
    Polvin pivin palvellahan,
    Muistetaan, mainitetahan,
    Kiitetn, kumarretahan.

    Viimein majoihin manalan
    Teijn lhtiissn lepohon
    Taivalaiset taisteloovat,      110
    Onnelaiset outteloovat
    Soahaksensa teijt sinne
    Sinne ikuisaan ilohon,
    Kussa autuaat asuuvat,
    Kuuluu kansan kuulluisammat.

    Viel teillkin tiloa,
    Runolassakin sioa
    Teijan tuonnek tullaksenne,
    Onnelassa ollaksenne;
    Kussa runot ruukatahan,        120
    Laulut laillen laitetahan,
    Soitollen sovitetahan,
    Kielihin kehoitetahan.
    Siell sarvet soitteloovat,
    Siell huilut huikaisoovat,
    Kypi kaikku kanteleista,
    Pillill piiskuitetahan,
    Torvella tojotetahan -- -- --
    -- -- --  --  --  --
    Niin nuo miehet miekkoisetkin  130
    Jotka linnassa lihoovat,
    Virkistyyvt viinan luonna,
    Hyv heillik on ele
    Mokomassa moisiossa,
    Tss taivaisten talossa;
    Laulujansa laulattaissa
    Nauraavatten naisten kanssa,
    Juovahat Jumalan kanssa.




Anmlan


Med anledning af det hopp jag nu, mer n tillfrene, tror mig ga
att, genom tryck, blifva satt i tillflle att utgifva ej blott det
 den tryckta anmlan af 1825 nnu terstende arbetet om vra 
Finskogarne i Sverige och Norrige bosatte stamfrvanter, utan mhnda
fven tskillige andra af de utaf mig i fretalet till 2:dra Delen
af Otava omnmnde och till tryckning mnade skrifter -- vill jag
hr begagna detta tillflle att svl derom underrtta samteliga
vnner och befordrare af den fosterlndska litteraturen, fvensom
att jag p grund hraf, dels af egen bjelse dels uppmanad dertill
af andra, mnar fortstta utgifvandet af Otava enligt samma plan
och p samma vilkor som tillfrene, blott med den skillnad att
tredje delen, fvensom de fljande, till lttnad svl fr kpare
som prenumeranter, utkommer i mindre Hften af 6  8 ark hvarje,
af hvilka fem berknas p hvarje Del. Af dessa Hften, som stundom
tfljas af plancher och musikbilagor, kommer det frsta, hvilket
s fort sig gra lter lgges under pressen, att, utom poesier
och mindre uppsatser af blandadt innehll, innehlla historiska
meddelanden och underrttelser om en mngd gamla i de framfarna
finska krigen vidtberyktade partigngare, hvilka ssom anfrare
och chefer fr krigiska strftg och gerillor gjort sig genom sina
krigiska bragder namnkunnige.

De frra prenumeranterne och Subskribenterne  Otava, hvilka utlst
sina exemplar, ga fven med afseende  fortsttningen att berkna
sig sina frmner till godo, de frre erhlla skriften fr ett pris
berknadt till hlften mindre n hvad den i bokhandeln kommer att
kosta; de sednare till ett modereradt derefter. D den inhemska
Litteraturen under de sednare ren, rligen, tillvunnit sig allt
flere vnner, har jag icke trott mig bra utestnga vgen fr desse
att fvenledes emot billigare villkor lgga sig till den finska
bokpressens framtida alster, hvarfre dem hrmedelst lmnas ppet
tillflle vl icke att prenumerera men dock att subskribera  den, i
mnga afseenden ssom ett helt fr sig, nu utkommande fortsttningen
af Otava, utan frpliktelse att behfva inlsa de redan frut utgifne
tvenne frsta Delarne deraf.

       *       *       *       *       *

Redan fr femton r sedan skte jag frsta gngen fsta uppmrksamhet
dervid, att en nrmare knnedom om de p den Skandinaviska halfn
redan frn lngre tider sedan etablerade Finska kolonier mste i
historiskt hnseende ga ett stort och vettenskapligt intresse --
fven med afseende  vra egna urkunder; och anmlde, p grund
deraf, till utgifvande -- ett arbete, hvilket skulle innefatta
tillfrlitliga underrttelser i denna del. Hr antecknade sig fven
tskillige dels ssom prenumeranter, dels ssom Subskribenter; men
sedermera intrdade frndrade omstndigheter hafva hitintills
icke tilltit mig fullgra detta beslut. Nu deremot, och p det
icke mjligen, genom min dd, det vsendtligaste af hvad jag i
detta fall samlat och inhmtat mttet g frloradt, har jag varit
betnkt p att utgifva detta arbete. Dock har jag trott det vara
ndamlsenligt, att srskildt dessfrinnan och i sammanhag dermed,
ehuru under annan titel, till en brjan ufgifva en beskrifning af
mina vandringar fver dessa Finmarker. Detta arbete som utkommer
i 2:ne Band, hvardera bestende af tvenne Delar utom plancher och
kartor (af hvilka sednare, redan en om 25 tum i qvadrat blifvit
stucken i koppar) anmles hrmedelst till Subskription. Tiden fr
dess utgifvande, fvensom bokens arktal kan jag fr det nrvarande
icke nrmare bestmma, annorlunda n att skriften skall lemnas Herrar
Subskribenter till ett betydligt nedsatt pris, n hvad den kommer
att, efter vanligt Bokldspris kosta i bokhandeln. Ssom en slags,
ehuru mhnda ringa, ersttning fr den lnga tid reqvirenterne 
de utlofvade "Tillfrliga underrltelserne" & ndgats vnta, skola
de fven vid denna skrift hafva att berkna sig samma frmner
tillgodo; de frra -- till 100 procent billigare, n det blifvande
bokldspriset.

D inom Sverige och Norrige nnu i denna dag finnas mer n 120
srskilda frsamlingar, hvilka till strre eller mindre del bebos
af dessa finnar eller deras afkomlingar, till ett antal af omkring
40,000 personer, af hvilka mer n 15,000 nnu begagna det finska
tungomlet; d deras vidstrkta och glest befolkade bygder,
sammanrknade, upptaga en area af omtrent 450 qvadrat-mil, utan
att tala om de landstrckor, som af dem eller deras frfder frst
uppodlade, sedermera blifvit inkrktade af Svenskar, och till Svenska
bygder frvandlade, s synes ssom sakens historiska vigt borde vara
satt utom all frga -- s mycket mer som detta frhllande, hvilket
ger rum nstan i sjelfva hjertat af de bda konungarikena, hittills
icke annorlunda n hgst ofullstndigt och till en ganska ringa del
varit kndt blott af f; och fven detta -- endast ryktesvis genom
oplitliga, misstydda eller missfrstdda berttelser.

       *       *       *       *       *

Enr intet Sprk br vara oss Finnar krare och nrmare till hjertat
n modersmlet, hoppas man att allt som kan tjena att utvidga
vr kunskap om dess grammatikaliska byggnad, dess filosofiska
konstruktion, dess poetiska och onomatopojetiska vsende och
natur, dess slgtskapsfrhllanden och berringspunkter, med andra
nrbeslgtade tungoml, med ett ord allt som kan tjena att uppfatta
ej blott dess formlror och mrkvrdigt egna utvecklade karakter,
utan hela dess andeliga lif, ssom brande en stmpel af folkets,
br vara vlkommet ej blott fr Sprkforskaren och Vettenskapsmannen
enskild, utan fr oss finnar i gemen. Med anledning hraf, och i
hndelse fretaget mter uppmuntran, mnar undertecknad framstlla
de sigter hrom, hvilka, till fljd af ett under lngre tider redan
fortsatt studium hraf, hos honom gjort sig gllande. I sdan afsigt
mnade jag under titel "_Kielitr eller Forskningar i Finska sprkets
grammatikaliska grunder_" utgifva ett arbete, hvilket skulle utkomma
i fria Hften, berknade till 5, 6,  7 ark hvarje, frutan tabeller;
och hvilket arbete jag hrmedelst, jemte de andre, fr anmla till
Subskription p samma villkor som ofvanfre blifvit nmndt, att
nemligen priset fr Subskribenter skall betydligen modereras efter
det mjligen blifvande Bokldspriset. Och ehuru Sprkets karakter
blifvit, genom de mnga i sednare tider utkomne Grammatikor och
Sprklror p st och vis, och till stor del knd, r det likvl
nnu mycket, och just det intressantaste deraf, som terstr fr oss
att lra knna; helst Grammatikan aldrig ingr i filologiska och
filosofiska underskningar.

       *       *       *       *       *

D nst Finska sprket, af de vettenskapliga sludierne inom vrt
land, intet br vara oss heligare n Finska Historien, vill jag
likaledes begagna detta tillflle, att, i hndelse fretaget mter
framgng, till utgifning och Subskription anmla den i fretalet till
2:dra Delen af Otava under N:o 7 anmlde skriften _Walaistaja_ eller
_Handlingar till Upplysning i Finlands ldre Historia_. Att, nrmare
n hvad der skett, detaljera planen dervid, tillter icke utrymmet
nu. Bltt det br jag kanske nmna, att Skriften, hvilken komme att
utgifvas i lsa Hften, blir ytterst vigtig fr vr historia, ssom
innehllande sjelfva dess kllor och urkunder; samt, med hnsigt till
vidd och omfng, ganska dyr -- isynnerhet fr kpare, hvars pris
alltid kommer att berknas ngot hgre n Subskribenternes.

       *       *       *       *       *

Slutligen och sist hemstller jag till den lsande och tnkande
allmnhetens behjertande, huruvida icke med hnsigt till de framsteg
den Finska Litteraturen redan gjori under de sednare ren, det vore
nyttigt och ndvndigt att fven den sanna och sunda kritiken ginge
dermed i bredd, ssom en probersten, eller ssom en vigt p vgen,
fr att mta vrdet deraf, p det att allt det dugliga af hvad den
Finska bokpressen frambringar, mtte blifva allmnt kndt, framstldt
och skdligt; det mjligen odugliga likas.

Sjelf r jag visserligen ofrmgen att i detta fall utfva
granskarens och domarens kall; men i samrd och i frening med andra
af landets yngre litteratrer, tror jag dock att detta icke skulle
blifva srdeles svrt, tminstone i de flesta fall. D de, om ej
alltid under namn dock under pretext af Recensioner, i tidningarne
stundom frekommande tillflliga bedmmanden af utkomne arbeten, ej
blott med afseende  det lilla utrymme ett tidningsblad medgifver,
mste vara knapphndiga och ofullstndiga, utan och visat sig
vara ytliga och mindre grundliga, ofta ensidigt uppfattade, och
vanligen upplst sig till ett stundom ofrtjent berm, stundom
obehrigt tadel utan att hvarken i det ena eller andra fallet genom
verkligen dagalagde skl styrka eller bevisa sina pstenden, s
mnar undertecknad, ifall fretaget genom tillrcklig subskriptions
teckning kan bra sig, i frening med andre, hvilka dela dessa
tnkestt, taga sig det fr ingen del lnande, i mnga afseenden
besvrliga, ansvarsfulla och vanligen otacksamma gransknings- kallet,
i hvilket fall en Skrift i fria Hften skulle komma att, under
Rubrik af _Seulajaiset_  Finska Sprket utgifvas, hvars uteslutande
liggande det vore att med sanning och ovld nrmare och grundeligen
granska icke blott alla de  finska sprket hos oss utkommande
skrifter, utan fven alla de i Finland fvensom annorstdes
utkommande arbeten, hvilka p ett eller annat stt rra vrt folk,
vrt land eller vrt sprk; samt i brist deraf fven meddela andra
litterra nyheter, hvilka fr oss kunna vara af intresse.

Jag har trott mig bra begagna detta tillflle att p en gng, och i
ett sammanhang, anmla alla dessa skrifter, hvarvid jag nnu en gng
fr terhemta, att jag icke i ngot fall kan utfsta mig till ngon
bestmd tid, svida erfarenheten visat att ett sdant bestmmande
sllan lter realisera sig, s lnge man endast kan kommendera sin
vilja, men icke frmgan, hvilken ofta r beroende af en hop yttre
omstndigheter och frhllanden; allt beror dock hufvudsakligast
p den uppmrksamhet, den bildade klassen af Finlands allmnhet,
tckes sknka dessa fretag; hvarfre den eller de, som ni lska
fr framgngen af den inhemska nnu allt fr spdvxta finska
Litteraturen, tcktes  bifogade Subskriptionslista (hvilken till
sdant ndaml kan frn boken bortklippas) anteckna sitt och deras
namn, hvilka genom subskription nska befordra ett eller flere af
dessa fretag, jemte antalet af de skade exemplaren, och orten
dit de bra frsndas, hvilka listor de sedan ville vara gode och
antingen sjelfve, eller genom ombud, insnda direkte till mig, d vid
reqvisition af 11 exemplar, enr de utlsas, det 12:te fs p kpet.

Som jag hrt den plgseden ngongng klandras, att i bcker
aftrycka prenumeranternes eller subskribenternes namn, hvilket man
endast velat anse som ett medel att erhlla dem, hvarigenom priset
ondigtvis kades men icke vrdet af boken; s ndgas jag hrvid
yttra en motsatt sigt: ty skulle jag fr min del knappast tro att
ngon, af sdan anledning, lade sig till ett arbete, och fven om
s vore, vore denna ffnga minst att tadlas; men deremot anser jag
det i mnga afseenden, ej blott fr det nrvarande utan fven i en
framtid, vara fr vettenskapen och historien intressant att lra
sig nrmare knna de mn, som p sin tid nitlskat fr litterra
och patriotiska fretag; ty dem som icke gra det finna vi nog
nd fverallt, och dem vill frmodligen ingen heller knna. Fr
frfattare och frlggare r det dessutom icke blott smickrande och
uppmuntrande att se sina arbeten blifva lsta, utan r det ofta
ganska vigtigt att derefter kunna bedma och bestmma sina fretag;
liksom det  andra sidan, fr publiken r ganska ltt att, af den
aftryckta subskribent-frteckningen, sprja hos hvilka de hafva
tillflle att fverkomma boken.

Af sdan orsak, och fr att tillika,  mse sidor, veta till
hvilka exemplar skola afsndas, mnar jag fven i de srskilda nu
annoncerta skrifterna (i hndelse de utkomma) aftrycka resultatet
af Subskribent-listorne; men skulle ngon vara nog finknslig, att
icke vilja synas passera, fr hvad han i detta fall r, skall, om s
nskas, namnet uteslutas.

Helsingfors sjelfva Jubel-dagen den 15 Julii 1840.

C. A. Gottlund.

       *       *       *       *       *

 fljande, af mig, p eget frlag utgifvne Skrifter, finnas hos mig
nnu exemplar att tillg till nedanstende priser:

_Otava_, eli Suomalaisia huvituksia. 1:sta Delen med antiqvitets
plancher och musik-bilagor 8 R:dr.

D:o d:o 2:dra Delen med plancher 6 R:dr.

_Winmiset_, yksi kokous meijn nykyisten Runojoin virren teoista.
1:sta Delen 1 R:dr.

_Frsk_ att frklara _Caj. Corn. Taciti_ omdmen fver Finnarne,
jemte en fversigt af deras fordna vidskepelse. Ett bidrag till
upplysning i Finnarnas historiska fornhfder 2 R:dr.

_Kustroff_ och _Woronitschff_, eller de bda Brottslingarne. En Rysk
berttelse frn frra rhundradet. (fversttning frn Finskan) 24 sk.

_Dissertatio de Proverbiis Fennicis_. 24 sk. allt B:co.

HELSINGFORS,

Tryckt, hos J. Simelii Enka, 1840.




Fotnoterna:


[1] Med afseende  hxeri och trollkonst hafva vi, i detta fall,
en redan nog beryktad tillhlls- och tillflykts ort i _Pohjola,
Pimentola, Lapin moahaan lankeaiseen_, m.m. likas hafva _Kipumki_
och _Kipuvuoren kukkula_ blifvit gjorde till plgans hem- och
frvisnings-ort; men att i kld, i mrker och i en evig natt, fven
vilja frlgga sngens och skaldens hemland, gr vl icke an;
hvarfre vi fven trott oss hrtill bra ska ljusare trakter.

[2] Vi kunna p sdan grund icke gilla de vittra frsk som
ngongng blifvit gjorde att frn sagoverlden och den mytiska
perioden nedflytta Vinminen inom historiens gebit (jemfr t.ex.
_Vinminen_, af _Brakel_) innan tiden fr hans historiska existens
blifvit nrmare, tminstone problematiskt, konstituerad. I anledning
hraf -- mnne icke ett historiskt utredande hraf, frtjente mera
uppmrksamhet och prisbelning n fversttningen af ngra mer eller
mindre stympade Runofragmenter?

[3] Vi hafva redan en gng tillfrene begagnat denna utvg i
ingress-Runan till skriften _Vinmiset_ (tryckt i Stockholm 1828)
men, -- den gngen var det Vinminen sjelf som drmde.

[4] Den benmnes d ofta i detta fall _luvut_, s vida den blott
lses; eller, med afseende  innehllet, _synnyt, sanat, loihteet_,
m.m.

[5] Bland dessa den deklamatoriska Runans frtjenster, r att den
sllan och aldrig behfver tillgripa dessa mnga prosodiska figurer
och andra stundom mindre regelrtta uttryck fr att i ndfall fylla
versens meter, icke heller i sdan afsigt emot sprkets lagar begagna
mindre vanliga konstruktioner och talestt.

[6] Detta kadanserande, skanderande och intonerande, eller rttare
aksentuerande p oriktiga stafvelser, hvilket p ett eget, stundom
icke obehagligt, stt afbryter det lagformiga, och liksom upplser
sprket i dess elementer, har af ngre blifvit jemfrdt med och fven
ansedt ssom cessurer midt i orden, och p grund deraf beropadt
ssom en af Runans strsta och frsta egenskaper och frtjenster.
Vi anse det icke s; vl mste de lnga orden i Finska sprket
snderfalla inom tvenne takter, om de skola kunna anvndas, hvilket
blir ndvndigt; deraf har detta stundom fven kommit att glla om
de korta. Men detta synes oss ursprungligen mera vara en fljd af
ndvndighetens lag, n utgra sjelfva grunden och hufvudvillkoret
fr Runans metriska bestnd.

[7] Jemfr t.ex. p. 16 v. 35; p. 24 v. 76, 87, 88, 91, 92; p. 30 v.
129; p. 50 v. 103-105; p. 56 v. 15, 16, m.fl. st.

[8] Sllan torde Finlands Universitet och Vettenskaperna i vrt land
egnas ett tillflle att, p en gng, beg s mnga glada hgtider och
frjdefester som i r; hvarfre vi fven trott oss hr bra ngot
nrmare nmna derom.

Onsdagen den 15:de Juli firade Universitetet sin hr ofvannmnde
inaugurationsfest, enligt ett frut hrom tryckt ceremoniel;
hvartill icke blott alla i staden befintliga stater och korpser
blifvit, jemte stadens samtliga invnare, i vanlig vg, genom
utfrdadt program inhjudne; utan hade dessutom alla landets hgre
digniteter och auktoriteter, genom srskilda skrifvelser, blifvit
hrtill inviterade; fven som cirkulr-bref, i samma afsigt, blifvit
frn bda Stiftens Domkapitel utfrdade till landets samteliga
presterskap och skolstater. Likas hade Universitetets Konsistorium
enkom ltit utg skrifvelser hrom, jemte inbjudningar, svl till
Kejserliga Vettenskaps-Akademin och Kejserliga Ryska Akademin,
jemte lrare-personalen vid Kejserliga Universiteterna i S:t
Petersburg, Moskva, Dorpat, Kasan, Kieff, Charkoff, som ock till
Kongl. Vettenskaps-Akademin, Kongl. Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-Akademin, samt Kongl. Svenska Akademin i Stockholm,
fvensom till Lrarepersonalen vid de Kongl. Universiteterna i
Upsala, Lund, Kpenhamn och Christiania. Redan dessa frberedande
tgrder bevisa den vigt Universitetet fven hos utlndningen skt
fsta vid detta sitt jubileum; ocks har ingenting hrvid blifvit
frsummadt som kunde tjena att ka dagens glans och hgtidlighet.
Staden, redan frut mycket freqventerad af Bad- och Brunns-gster,
hvilka s vl till sjss som lands hitstormat frn S:t Petersburg
och Reval, sg sig i en hast nstan sagdt fversvmmad ej blott
af vnner och bekanta frn landsorterna, utan fven af en talrik
skara utlndningar, frnmligast vettenskapsmn och litteratrer.
Professorer och Akademici frn Dorpat, S:t Petersburg, Kieff,
Stockholm och Upsala, dels ssom deputerade fr dessa Akademier,
dels i enskild tag, hade infunnit sig; fven en hop studenter hade
p Kejserlig befallning frn de bda frstnmnda Universiteterna
instllt sig hr, och Koll. Rdet J. F. _Ziebert_ fvensom Doktor C.
Fr. _Walther_ i Reval har ej blott personligen anlndt utan, i likhet
med K. Universitetet i Dorpat och Wladimirska Universitetet i Kieff,
genom tryckta och till Alexanders-Universitetet stllda afhandlingar
och gratulations-skrifter, med fgnad betygat sitt deltagande i denna
Universitetets gldjefest. Dock var Auras gamla Skald, Biskopen i
Hernsands Stift, m.m. Doktor _Franzn_, mhnda den krkomnaste och
dyrbaraste af alla gster. Anlnd redan den 11 om aftonen, emottogs
han med sng och gldjebetygelser, ett stycke utanfr staden, af den
studerande ungdomen.

Efter det samtliga Stater i full procession frn Senats-Huset
anlndt till Kyrkan, ppnades dagens hgtidligheter, (redan om
morgonen tillknnagifne genom kanonskott), under vocal- och
instrumental-musik, af Universitets Rektor, Professoren och Riddaren
Dokt. _Ursin_, med ett latinskt tal, i den nya och vackra, nnu
oinvigda Lutherska kyrkan; hvarefter Professoren och Ridd. Doct.
_Linsn_ orerade p Svenska, tolkande Universitetets ljufva knslor,
hopp och minnen vid hugkomsten af denna dag och dess betydelse
fr Finland; hvilket allt slutades med ett tal p Ryska sprket
af e.o. Professoren _Solovieff_. Hrefter, och sedan medaljer
fver dagens hgtid blifvit till flere af de nrvarande utdelte,
tgade processionen till den gamla Lutherska kyrkan, hvarefter
frsamlingens Kyrkoherde Kontrakts-Prosten och Ord. Ledam. Filos.
Dokt. _Crohns_ hll en fr tillfllet lmpad predikan, efter hvars
slut lofsngen N:o 84 i gamla Sv. Psalmboken, under kanondunder,
afsjngs vid akkompanjemang af orgeln. Till kl. 4 e.m. samma dag hade
Alexanders-Universitetet i Societets-Husets stora lokal till middag
inbjudit medlemmar af samtliga stater, in och utrikes litteratrer,
vettenskapsmn, m.fl., der ett bord var arrangeradt fr mer n
300 personer; och hvarvid, under kanonskott, hurra, fanfarer och
taffelmusik, lifliga sklar tmdes fr hela det Kejserliga Huset.

Dagen derp, den 16:de, var _Teologic Doktors-Promotion_, som
under fliga ceremonier fr sig gick i det nya templet; och
hvarvid Domprosten i bo Professoren och Ordens-Ledamoten Doktor
Gadolin, ssom Promotor, efter utfrdadt program, och efter upplst
allerndigst tillstnd, och aflagd Doktors-ed, frklarade 19
medlemmar af det andliga stndet till Teologie Doktorer, nemligen 7,
med std af aflagda Specimina och i grund af frfattningarne, och
12 ssom heders-Doktorer, till fljd af ett Kejserligt reskript.
_De frre_ voro: _Borg, Aar Gust._ Fil Mag. Teol. Licent. och
Docent i Teologin vid Alex. Univ.; -- _Estlander, Carl Jos._ Fil.
Dokt. Teol. Lic. Ord. Led. Kyrkoherde i Wr; -- _Frosterus. Benj._
Fil. Dokt. Teol. Lic. Professor, Prost och Kyrkoherde i Wasa; --
_Frosterus, Rob. Walent._ Fil. Dokt. Teol. Lic., Prost och Kyrkoherde
i Idensalmi; -- _Gadolin, Jak. Alg._ Fil. Dokt. Teol. Lie. Adj. i
Teologin vid Alex. Univ.; -- _Lille, Bengt Ol._ Fil. Dokt. Teologie
Lic. och Professor vid Alex. Univ.; -- _Schauman, Fr. Ludv._ Fil.
Mag. Teol. Lic. Adj. i Teol. och Pastor i Teologiska Seminarium
vid Alex. Univ. _De sednare_ voro: Referendarie-Sekreteraren i
Eklesiastik-Expcditioncn vid Kejs. Sen. fr Finl. Fil. Doct. och
Ord. Led. _Carl Gabr. Westzynthius_; -- Professoren i Teol. Moralen
vid Alex. Univ. Fil. Dokt. _Joh. Matth. Sundvall_; -- Professoren
i Teol. Dogmatiken, Fil. Dokt. _Ax. Ad. Laurell_; -- Eloquent.
Lekt. vid bo Gymnasium, Ord. Ledam. Fil. Dokt. _Er. Elfgren_; --
Kyrkoherden i Kimito, Kontr. Prosten, Fil. Dokt. _Gabr. Hirn_; --
Kyrkoh. i Hvittis, Kontr. Prosten, Ord. Led. Fil. Dokt. _Wilh.
kerman_; -- Kyrkoh. i Nagu, Flt-Prosten Fil. Dokt. _Mich. Avellan_;
-- Kyrkoh. i Lappfjerd, Prosten, Ord. Led. Fil. Dokt. _Jak. Jon
Estlander_; -- Kyrkoh. i Jockas, Kontr. Prosten, Ord. Led. Fil. Dokt.
_Carl Gust. Nykopp_; -- Kyrkoh. i Hauho, Prosten, Ord. Led. Fil.
Dokt. _Carl El. Alopaeus_; -- Kyrkoh. i Savitaipale, Prosten, Ord.
Led. _Joh. Strhlman_; -- Kyrkoh. i Helsingfors, Kontr. Prosten,
Ord. Led. Professoren, Fil. Dokt. _Er. And. Crohns_. Doktorsfrgan
framstlldes af Adj. i Teor. och Prakt. Filosofin, Professoren _Germ.
Fr. Aminoff_, och besvarades af Primus, Kyrkoherden i Wasa _Benj.
Frosterus_; hvarefter hlls tacksgelse och frbn af _Ultimus_
Kyrkoherden i Idensnlmi _Rob. Wal. Frosterus_. Predikan hlls af t.f.
fverlraren i Romerska Sprket och Litter. vid Wiborgs Gymnasium,
Fil. Dokt. _Fr. Joak. Ekman_.


Samma dag kl. 8 om aftonen gaf Helsingfors stads Handels-Societet,
till firande af denna Alexanders Universitetets sekularfest, en stor
och lysande bal i Societets-Husets stora lokal, hvartill omkring
l,400 biljetter voro utdelte.

Dagen derp den 17:de Juli anstlldes, efter ett frut derom af
Promotor Professoren och Riddaren _Wilh. Gabr. Lagus_  Svenska
sprket utfrdadt Program, _Juris utriusque Doktors-Promotion_, i den
nya Lutherska kyrkan; hvarvid 11 personer undfingo Doktors-hatten;
af hvilka 3 voro dertill i laglig ordning legitimerade; 3 hvilka vl
icke fullgjort alla prestanda, och 8 hrvid till heders-Doktorer
utnmnde. _De frre_ voro: Juris utriusque Licentiaterna _Ekelund,
Carl Evert_ Fil. Dokt. Professor i Romerska och Ryska Lagfarenheten,
Ridd. -- _Nordstrm, Joh. Jah._ Fil. Doct. Professor i Folk- och
Stats-Rtten. samt National-Ekonomin; -- _Palmn, Joh. Phil._ Fil.
Mag. Adj. i Finl. Allm. samt Rom. och Ryska Lagfar. _De sednare_
voro: _Bergbom, Joh. Erik_, Jur. utr. Kand, Fil. Dokt. och Assessor
i Kejs. Wiborgs Hof-Rtt; -- _Edelheim, Paul_, Jur. utr. Kand.
Fil. Dokt. Protok. Sekr. i Just. Dep. af Kejs. Sen. fr Finl.; --
_Hjertman, Chr. Ludv._ Jur. utr. Lic. Fil. Dokt. Assessor i Kejs.
Wasa Hof-Rtt. _De sistnmnde_ voro: Geh. Rdet, v. Ordf. i Just.
Dep. af Kejs. Senaten fr Finland, Riddaren, Friherre _Ax. Gust.
Mellin_; -- Geh. Rdet, Prokuratorn i Kejs. Senaten fr Finland,
Riddaren _Carl Joh. Wallen_; -- Presidenten i Kejs. Wasa Hof-Rtt,
Riddaren _Carl Ad. Adlerstjerna_; -- Presidenten i Kejs. Wiborgs
Hof-Rtt, Fil. Dokt. och Ridd. Grefve _Carl Gust. Mannerheim_;
-- Presidenten i Kejs. ho Hof-Rtt, Ledam. i Ekon. Depart. af
Kejs. Sen. fr Finland, Riddaren _Carl Fr. Richter_; -- Verkel.
Stats-Rdet, Ledam. i Just. Depart. af Kejs. Sen. fr Finl., Lagm.
i Wiborgs Lagsaga, Ridd. Friherre _Gust. v. Kothen_; -- Verkel.
Stats-Rdet, Ledam. i Just. Dep. af Kejs. Sen. fr Finland, Lagm.
i Karelska Lagsagan, Ridd. _Carl Gerh. Hising_; -- Verkel. Stats
Rdet, Ledam. i Just. Dep. af Kejs. Sen. fr Finland, Lagm. i Wasa
Lagsaga, Ridd. _Alb. Fr. Rich. de la Chapelle_. Promotor framstllde
Doktorsfrgan, som besvarades af _Primus_ Professoren _Ekelund_,
hvarefter Professoren _Nordstrm_ ssom innehafvande det andra
rummet, slutade Promotionsakten med tacksgelse och frbner.
Predikan hlls af Seminarii Pastorn, Theol. Doktorn _Schauman_, ssom
vanligt, i gamla Lutherska kyrkan, dit processionen tgade frn den
nya.

Dagen derp den 18:de Juli hlls i vanlig Ordning _Medicine och
Kirurgie Doktors-Promotion_, hvartill Promotor, Universitetets
Rektor, Professoren och Riddaren Dokt. _Nils Abr. Ursin_,
utfrdadt Program; och hvarvid 28 Medicine Licentiater erhllo
Doktors-insignierna, frutan en Heders- och en Jubel-Doktor. _De
frre_ voro: _Ahlqvist, Gust. Joh._, -- _Ahlstubbe. Lars Is._ Fil.
Mag. Stads-Fysik. i Fredrikshamn; -- _Arnell, Henr. Edv._ Fil. Mag.
fver-Lkare vid Frsta Finska Sj-Equipaget; -- _Asp, Gust._ Fil.
Mag. Provincial-Lkare i Uleborg: -- _Avellan, Frans Wilh._ Fil.
Mag.; -- _de Besche. Georg_, Fil. Dokt. Provincial-Lkare i Wib.
Distr.; -- _Bonsdorff, Evert Julius_, Fil. Mag. Anat. och Fysiol.
Adj. Anatom. Prosektor; -- _Cajander, And._ Fil. Mag.; -- _Churberg,
Matt. Chr._ Fil. Mag.; -- _Crusell, Gust. Sam._ Fil. Mag.; --
_Dahl, Osc. Emil_, Fil. Mag. ex. ord. Kanslist vid Kolleg. Med.;
-- _Elfving, Joh. Fredr._ Fil. Dokt. Stads-Fys. i Bjrneborg; --
_Ehrstrm, Carl Rol._ Prov. Lkare i Torne; -- _Ervast, Peter_ Fil.
Mag. Stads-Lkare i Brahestad; -- _Ervast, Peter And._ Fil. Mag.
ex. ord. Lkare vid Medicinal-fverstyrelsen; -- _Florin, P. Ulr._
Fil. Mag. Prov. Lkare i Kexholm; -- _Frosterus, Abr._ Fil. Mag.
Stads-Fys. i Nykarleby; -- _Hglund, And. Magn._ Fil. Mag. Prov.
Lkare i Heinola; -- _Ingman, Er. Alex._ Fil. Mag. Stads-Lkare i
Kristinestad; -- _Lilius, Aug. Magn._ Fil. Mag.; -- _Lindeqvist, Carl
Henr._ Fil. Doct. Prov. Lkare i Lovisa; -- _Palin, Carl Henr._ Fil.
Mag. ext. ord. Lk. vid Medic. fver-Styrelsen; -- _Sahlberg, Reinh.
Ferd._ Fil. Amanuens vid Univ. Museum; -- _Schildt, Wolm. Styrb._
Fil. Mag. Prov. Lk. i Saarijrvi distr.; -- _Sourander, Joh. Ern._
Fil. Mag.; -- _Tapenius, C. Nils And._ Fil. Mag. Lk. vid Lif-Gardets
Finska Skarpskytte-Bataillon; -- _v. Willebrand, Knut Felix_,
Fil. Mag.; -- _Wirzn, Joh. Ern. Adhemar_, Fil. Mag. Med. Adj.
och Bot. Demonstr. t.f. Stabs-Lkare vid Frsta Finska Sj-Equip.
Heders-Doktor vardt Professor Emerit. och Ridd. _Joh. Gadolin_;
och Jubel-Doktor Medicine Doktorn och f.d. Regements-Lkaren _Chr.
Aeimel_. Doktorsfrgan framstlldes af Medicinska Fakultetens
Adjunkt, Doktor _Sten Edv. Sjman_, och besvarades af _primus_,
Adjunkten och Prosektorn _Ev. Jul. Bonsdorff_. Predikan hlls af
Kyrkoherden i Wiktis, Prosten och Ord. Led. _Hipping_. Samma dag
gfvo de nyss promoverade Medic. Doktorerna i Societetshusets stora
lokal en middag, hvartill 280 personer voro inviterade.

Den 19:de Juli var Sn- och Bndag, hvarfre alla dessa slags
offentliga hgtidligheter och frjdebetygelser mste fr en stund
afbrytas; dock yttrade sig gldjen i mnga enskilda kretsar; s
t.ex. hade en hop af Rysslands yngre Poeter och Roman-frfattare,
denna dag, tillstllt en middag fr de yngre af Finlands Skalder och
litteratrer, minnesvrd genom Franzns nrvaro, fr att gemensamt
liksom knyta en nrmare inbrdes vnskap oeh bekantskap. En annan
middag gafs samma dag af 1819 rs Promoverade Magistrar, att frtiga
flere andra sdane.

Mndagen den 21 Juli frsiggingo _Filosofie Doktors och Filosofie
Magisters Promotionerna_, enligt derom frut af Promntor Professoren
och Ridd. Dokt. _Carl Reinh. Sahlberg_ utfrdadt program. Till
Doktorer utnmndes ej blott Filos. Licentiaterna _Hertzberg, Fredr._
Fil. Mag. Docent i Grek. Litter. vid K. Alex. Univ. -- _Lundahl,
Gust._ Fil. Mag. och -- _Moberg, Ad._ Fil. Mag. Kemie Docent vid
samma Univ., utan hade Fakulteten den lyckan att vid denna sin andra
sekularfest tilldela sin hgsta vrdighet t flere om vettenskapernas
och upplysningens befrmjande p mngfaldigt vis frtjente inhemske
och utlndske mn, bland hvilka i frsta rummet m nmnas dess om
Universitets vl i s mnga afseenden vakande tjenstfrrttande
Kansler, Minister-Stats-Sekreteraren, Verkeliga Geheime-Rdet,
m.m. Grefve _Rob. H. Rehbinder_; -- Ledamoten i Kejs, Sen. Ekon.
Dep. Geheime-Rdet och Ridd. Guvern. _Lars Gabr. v. Haartman_;
-- Ledam. i samma Dep. Landsh. och Riddaren _Aug. Ramsay_; --
Kejs. Vett. Akademins i S:t Petersburg Ordin. Ledam. och Stndige
Sekreterare, Verkel. Stats-Rdet och Ridd. _Paul Henr. Fuss_; --
Med. Prof. vid Kongl. Univ. i Upsala, Ridd. _Isr. Hvasser_; --
f.d. Magistrats-Sekreteraren i Wiborg _Jak. Judn_; -- Ledarn, af
Kejs. Vettensk. Akad. i S:t Petersb. Stats-Rdet och Ridd. _Peter
v. Kppen_; -- Ordin. Led. af samma Akad. Kolleg. Rd. och Ridd.
_Emil Lenz_; -- fver-Intend. vid Bergsst. i Finl. Ridd. _Nils Gust.
Nordenskild_; -- Ordin. Ledam. af K. Vett. Akad. i S:t Petersburg,
Stats-Rd, och Ridd. _Mich. Ostrogradskij_; -- Professoren och n.v.
Rektorn vid Kejserl. Universitetet i S:t Petersb. Verkel. Stats-Rdet
och Ridd. _Peter Pletneff_; -- Verkel. Stats-Rdet och Ridd. _Wasilij
Shukowskij_, anstlld hos H. K. H. Cesarewitsch och Stor-Fursten
Thronfljaren; -- Direktorn fr Silkes-odlingen i Sdra Ryssland,
Stats-Rdet och Ridd. _Christ. Steven_; samt -- Arkiatern f.d.
Med. Prof. o. Ridd. _Joh. Agap. Trngren_. (Sledes Tillsammans 17
Doktorer). Doktorsfrgan framstlldes af Professoren _Nervander_ och
besvarades af _Primus_, Kemie-Docenten _Moberg_.

Hrefter blefvo till Filosofie-Magistrar fljande 96 Filosofie
Kandidater promoverade: _Ahlberg, Magn. Abr._ Aboens; -- _Ahlroth,
Wilh._ Boreal; -- _Arppe, Ad. Edv._ Savolax-Karelare; -- _Blank,
Jak. Fredr._ Syd-sterb. e.o. Kanslist vid K. Kolleg. Med.; --
_Blom, Er. Joh._ Sav. Karel. t.f. Kollega vid Triv. Skolan i Lovisa;
-- _Blfjeld, Knut G. R._ Tavast.; -- _Bodn, Alex. Ern._ Ab.; --
_Bremer, Walfr. Leop._ Ab.; -- _Brunou, Carl Paul Collin_, Sav.
Karel.; -- _Cannelin, Gust._ Nord-st.; -- _Collan Clas_, Sav.
Karel.; -- _Collan, Fabian_, Sav. Karel.; -- _Collan, Alex._ Sav.
Karel.; -- _Crusell, Knut Wiht._ Bor. Kollega Super, vid Triv. Skolan
i Tavastehus; -- _Edgren, Clas Joh._ Syd-st.; -- _Ehrstrm, And.
Joh. Er._ Syd-st.; -- _Elmgren, Sven Gabr._ Ab.; -- _af Enehjelm,
Georg Edv._ Satak.; -- _Engel, Joh. Wilh._ Nyl.; -- _Engelberg, Aug._
Bor.; -- _v. Essen, Carl Gust._ Syd-st.; -- _Finelius, Carl Aug._
Syd-st.; Komminister; -- _Florin, Frans Edv._ Tavast.; -- _Forsius,
Carl Henr._ Sav. Karel. -- _Forsman, Osk. Wilh._ Syd-st. Kommin.;
-- _Forstn, Gust. Fr._; Sav. Kar. -- _Friberg, Joh. Gabr._ Satak.;
-- _Gallenius, Zak. Ulr._ Syd-st.; -- _Gonander, Georg Gust._
Boreal; -- _Granfelt, Ax. Fredr._ Satak.; -- _v. Haartman, Carl
Fr. Gabr._ Ab.; -- _Hackzell, Joh. Matth._ Tavast.; -- _Hallsten,
Alex. Gust. Jul._ Syd-st.; -- _Helander, Carl Sak._ Nord-st.; --
_Helsingius, Gust. Fredr._ Tavast. e.o. Aman. vid Universitetets
Bibl.; -- _Helsingius, Henr. Emil_, Tavast.; -- _Helsingius, Joh.
Chr._ Tavast.; -- _Hjelt, Fr. Wilh. Gust._ Ab.; -- _Hildeen, Han.
Ezech._ Bor.; -- _Hildeen, Gabr. Bened._ Bor.; -- _Hirn, Gabr. Wilh._
Tav. e.o. Kanslist vid K. Kolleg. Med. -- _Holmstrm, Bernh. Gust._
Ab.; -- _Holmstrm, Peter Joh._ Syd-st.; -- _Holsti, Rud. Isr._
Syd-st.; -- _Hongelin, Magn._ Nyl.; -- _Hornborg, Maur. Wib._ Rysk
Sprklrare vid Trivialskolan i Lovisa; -- _Hydn, Matth. Joh._
Ab.; -- _Hyrn, Fredr._ Wib.; -- _Hggroth, Joh. Leonh._ Ab.; --
_Hllstrm, Henr._ Sav. Karel.; -- _Hckert, Aug, Benj._ Syd-st.;
-- _Idman, Carl Gust._ Satak.; -- _Idman, Fredr. Ferdinand_,
Satakundens; -- _Indrenius, Immanuel_, Wib.; -- _Ingman, Alb._ Sav.
Karel.; -- _Ingman, Herm._ Syd-st.; -- _Jungberg, Jos. Isaak_,
Satak.; -- _Keckman, Carl Sak._ Nord-st. -- _Krogius, Georg_, Sav.
Kar.; -- _Kruskopf, Fredr. Const._ Wib.; -- _Lagus, Joh. Gabr._
Nord-st.; -- _Lindeqvist, Gabr._ Wib.; -- _Lindstrm, Knut_ Leg.
Ab.; -- _Lundahl, Carl_ Satak. -- _Mansner, Raph. Fredr._ Wib.; --
_Modeen, Alex. Edv._ Wib.; -- _Molander, Cl. Herm._ Sav. Karel,; --
_Nylander, Fredr._ Nord. st.; -- _Palmros, Carl Henr._ Ab. Med.
Kandidat; -- _Paqualin, Joh. Chr._ Bor.; -- _Perander, Henr. Gottl._
Sav. Karel.; -- _Pipping, Joak. Wilh._ Bor.; -- _Rahm, Joh. Jak._
Syd-st.; -- _Renvall, Torst. Thure_, Boreal; -- _Ruuth, Alex._
Bor.; -- _Savander, Carl Gabr._ Sav. Karel.; -- _Saxn, Carl Joh.
Aug._ Ab. Lrare vid Helsingfors Vexel-Undervisnings-skola; --
_Schildt, Bror Ernst Hannibal_, Sav. Karel. -- _Smaln, Sam. Joh.
Gust._ Nyl.; -- _Sohlberg, Herm. Fredr._ Syd-st.; -- _Staudinger,
Joh. Just._ Syd-sterb.; -- _Stenberg, Chr._ Wib.; -- _Stenbck,
Lars_, Syd-st. e.o. Amanuens vid Univ. Bibl.; -- _Stenius, Carl
Chr._ Sav. Karel. Lrare vid Kretsskolan i Nyslott; -- _Strmberg,
Joh. Otto_, Ab.; -- _Strmsten, Otto Chr._ Syd-st.; -- _Svanstrm,
Just. Theod._ Bor.; -- _Topelius, Zak._ Nord-st.; -- _Trnudd,
And._ Nord-st.; -- _Ursin, Julius_, Sav. Karel.; -- _Wacklin,
Alfr._ Nord-st.; -- _Waenerberg, Gabr. Maur._ Nyl. e.o. Aman. vid
Unv. Bibl.; -- _Walleen, Carl Edv._ Sav. Karel.; -- _Wegelius, Jak.
Es._ Syd-sterb.; Komminister; -- _Zitting, Joak._ Sav. Karel.; --
_kesson, Ax. Erik_, Nyl. Dessutom blefvo ssom Jubel-Magistrar
promoverade Biskopen i Hernsands Stift m.m. Doktor _Frans Mich.
Franzn_; -- Domprosten i bo, m.m. Doktor _Gust. Gadolin_; --
Prosten och Kyrkoherden i Tfsala _Erl. Rosenback_; -- Kyrkoherden
i Messuby _Abr. Lilius_. Magisterfrgan framstlldes af Professoren
_Joh. Magn. af Tengstrm_, och besvarades af _Primus Ad. Edv. Arppe_;
hvarefter _Ultimus Gust. Sam. Smaln_ och _Ultimus_ af Doktorerne,
Docenten _Hertzberg_ gemensamt slutade akten med tacksgelsetal.
Predikan hlls af Kyrkoherden i Wiborg, Filos. Dokt. _Joh. Gabriel
Norring_. Samma dag gfvo Magistrarne en s.k. Promotionsbal, i
Societets-Huset, fr 1200 personer. Att frtiga Spektakler, Koncerter
och Brunsbaler, som dagligen vexlat om med hvarandra, m nmnas att
fven litteraturen firat rets Jubel-fest, genom en mngd arbeten
som under dessa dagar tkommit, och n flere hafra icke kunnat lemna
pressen, i anseende till stadenns f Boktryckerier, och brist p
dagliga arbetare.



***END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK RUNOLA***


******* This file should be named 51098-8.txt or 51098-8.zip *******


This and all associated files of various formats will be found in:
http://www.gutenberg.org/dirs/5/1/0/9/51098


Updated editions will replace the previous one--the old editions will
be renamed.

Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
law means that no one owns a United States copyright in these works,
so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
States without permission and without paying copyright
royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
of this license, apply to copying and distributing Project
Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
specific permission. If you do not charge anything for copies of this
eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
performances and research. They may be modified and printed and given
away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
trademark license, especially commercial redistribution.

START: FULL LICENSE

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
www.gutenberg.org/license.

Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
Gutenberg-tm electronic works

1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or
destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
1.E.8.

1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement. See
paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
electronic works. See paragraph 1.E below.

1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
works in the collection are in the public domain in the United
States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
United States and you are located in the United States, we do not
claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
displaying or creating derivative works based on the work as long as
all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
you share it without charge with others.

1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
in a constant state of change. If you are outside the United States,
check the laws of your country in addition to the terms of this
agreement before downloading, copying, displaying, performing,
distributing or creating derivative works based on this work or any
other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
representations concerning the copyright status of any work in any
country outside the United States.

1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
performed, viewed, copied or distributed:

  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
  most other parts of the world at no cost and with almost no
  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
  United States, you'll have to check the laws of the country where you
  are located before using this ebook.

1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
contain a notice indicating that it is posted with permission of the
copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
the United States without paying any fees or charges. If you are
redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
posted with the permission of the copyright holder found at the
beginning of this work.

1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
any word processing or hypertext form. However, if you provide access
to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
provided that

* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
  within 60 days following each date on which you prepare (or are
  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
  Literary Archive Foundation."

* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
  License. You must require such a user to return or destroy all
  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
  works.

* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
  receipt of the work.

* You comply with all other terms of this agreement for free
  distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
electronic works, and the medium on which they may be stored, may
contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
cannot be read by your equipment.

1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from. If you
received the work on a physical medium, you must return the medium
with your written explanation. The person or entity that provided you
with the defective work may elect to provide a replacement copy in
lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
or entity providing it to you may choose to give you a second
opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
without further opportunities to fix the problem.

1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of
damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
violates the law of the state applicable to this agreement, the
agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
remaining provisions.

1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
Defect you cause.

Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of
computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
from people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
www.gutenberg.org 

Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary 
Archive Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
volunteers and employees are scattered throughout numerous
locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
date contact information can be found at the Foundation's web site and
official page at www.gutenberg.org/contact

For additional contact information:

    Dr. Gregory B. Newby
    Chief Executive and Director
    gbnewby@pglaf.org

Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment. Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements. We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
state visit www.gutenberg.org/donate

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations. To
donate, please visit: www.gutenberg.org/donate

Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.

Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
freely shared with anyone. For forty years, he produced and
distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
volunteer support.

Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
edition.

Most people start at our Web site which has the main PG search
facility: www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.

